Kalle Silfverberg vill vara en lugn chef som kommunicerar öppet

När det i början av maj blev klart att det är Kalle Silfverberg som efterträder Erja Yläjärvi som Hufvudstadsbladets chefredaktör var reaktionerna både inom mediehuset och utanför överväldigande positiva. En månad senare offentliggjordes en betydligt större skräll: Bonnier News, genom DN, blir majoritetsägare i Hufvudstadsbladet Ab (tidigare KSF Media).

Vetskapen om Bonnieraffären var en orsak till att Silfverberg tackade ja till att bli chefredaktör då han tillfrågades.

”Min första tanke var att det öppnar upp för en massa olika möjligheter och att det är jättebra både för Husis och för Svenskfinland. Det är också intressant för mig personligen.”

En annan orsak till att jobbet lockade är att det ger möjligheter att omsätta den kunskap han fått i Sanomakoncernen i ett mindre tidningshus. Inom Sanoma har han under de tre senaste åren jobbat med redaktionell utveckling, med bland annat arbetsprocesser och kommunikation.

Vi träffas i ett kafé i Rödbergen inte långt ifrån Silfverbergs hem. Han är nyss hemkommen från en semesterresa i Frankrike med familjen. Den två månader långa sommarledigheten tar slut måndagen 31 juli då han tillträder som chefredaktör för Hbl och ansvarig utgivare för Hbl, Västra Nyland och Östnyland.
Redan nu har han ändå bra koll på vad som väntar. Han har varit i kontakt med de svenska ägarna flera gånger och jobbat sida vid sida med Yläjärvi i några dagar under sommaren.

Vi diskuterar Hbl:s innehållsprioriteringar. I en intervju med Hbl strax efter utnämningen sade Silfverberg att tidningen ska fortsätta på samma väg som under det senaste året: ett unikt innehåll som står stadigt förankrat i det lokala och finlandssvenska.

Vad innebär det här i praktiken?
”För mig betyder det att Husis ska satsa på det som är relevant för läsarna men som de inte får någon annanstans, åtminstone inte lika välbevakat.”

Hbl ska inte erbjuda allmänna nyheter – artiklarna ska ha en tydlig vinkling som gör att nyheten kommer närmare läsarna, säger Silfverberg.

”Ibland sammanfaller de här frågorna – till exempel om vi tittar på den nya regeringen och nu senast den interna SFP-oppositionen och deras debattinlägg i Hbl. Det är en typisk politisk nyhet som är intressant för Husis läsare och som vi måste vara bäst på att bevaka.”

Ifall det finns något i Hbl:s linje eller sätt att skriva på som Silfverberg vill ändra på så säger han i alla fall inte det högt. Däremot tror han att redaktionen kommer att jobba mer på arbetsprocessen – att man redan innan jobbet med en artikel inleds funderar på hur den ska serveras till läsaren.

”Vad är rubriken? Vad är ingressen? Vilken är vinkeln? Varje minut man satsar på sådant innan man kommer igång sparar flera minuter i ett senare skede.”

På tal om innehåll – finlandssvenska stiftelser och fonder är ett viktigt bevakningsområde för Hbl. Hur påverkas den bevakningen i och med att du är gift med Svenska litteratursällskapets kommunikationschef?

”Inte på något sätt. Jag har faktiskt inte funderat på det så mycket, men formellt är det skäl att en av redaktionscheferna gör bedömningen om det är saker som berör SLS. Förstås måste jag jäva mig i sådana fall.”

På pressbilderna från Amos Anderssons museum där avtalet om Bonnier News offentliggjordes ler och skrattar de olika parterna i kapp med varandra.

Vad är det som gör att Bonnieraffären är en så bra sak för Hbl och hela mediehuset?
”Den största enskilda orsaken är att Husis kommer åt mycket större resurser för teknisk utveckling, för prenumerationsaffären och för annonsförsäljningen.”

Konkret kan det till exempel innebära att Hufvudstadsbladet kommer åt Bonnier News sidvisningar i Finland och därmed kan sälja sidvisningar i svenska medier för sina annonsörer.
Hbl:s läsare kommer att få ta del av DN:s artiklar, främst när det gäller utrikesnyheter, vetenskap och klimat.

”Poängen är att det ska komplettera Hufvudstadsbladets egna innehåll. Ingen prenumererar på Hbl för att där kommer en intressant DN-artikel.”

Är DN intresserat av material från Hbl?
”Det återstår att se. Planerna har ännu inte varit så konkreta.”

Kommer ni att sluta köpa in material från nyhetsbyrån TT?
”Det har inte fattats beslut om den frågan, men om vi har utrikesmaterial av hög kvalitet från DN så är det skäl att prioritera det materialet.”

Hbl har länge haft en korrespondent i Sverige och nu också i Köpenhamn. Kommer de att påverkas av det nya samarbetet?
”Sådana planer finns inte. Sverigebevakningen för finlandssvenskar måste göras av en Husisreporter. Där kan man inte använda svenskt material, behovet är så annorlunda.”

Silfverberg listar ytterligare en fördel med Bonnieraffären. Han ser att Hufvudstadsbladet Ab blir mer attraktivt i rekryteringen av nya talanger i och med att man kan erbjuda nya möjligheter, eventuellt utbildningar och utbyten, åt dem som i dag och i framtiden jobbar på Husis, Västra Nyland och Östnyland.
”Det är viktigt att Husis förblir en lockande redaktion att jobba på.”

För sex år sedan efterlyste tidningen Journalisten tips på bra mediechefer. Det blev en artikel med samma tema och en av dem som omnämndes var Silfverberg som vid den tiden var chef för Helsingin Sanomats Helsingforsredaktion.

Vad gör dig till en bra chef?
”Nå, det är inte upp till mig att avgöra om det gör mig till en bra chef eller inte men jag försöker hållas lugn, kommunicera öppet och fatta beslut så att det inte uppstår oklarheter. Och förstås, jag bemöter mina medarbetare som människor.”

Vad gör dig upprörd?
”Jag ogillar om någon förpestar stämningen på en arbetsplats och gör det otrevligt eller svårt för sina kolleger att jobba där. Innehållsval kan man alltid diskutera liksom slutresultatet om det blev bra eller dåligt, men att bete sig illa på en arbetsplats fungerar inte.”