I september kom Konsument- och konkurrensverket med ett klartecken som Finlands Journalistförbund gått och väntat på i ett år. I ett blogginlägg slår specialsakkunniga Miira Kuhlberg fast att det inte finns några konkurrensrättsliga hinder för ett fackförbund att representera till exempel frilansjournalister i kollektiva förhandlingar om arbetsförhållanden och minimiarvoden. Konkurrensverket bekräftar nu EU-kommissionens ett år gamla linjedragning i frågan.
Är det inte självklart att facket ska få förhandla om löner? Ja, men tills nu har facket inte haft möjlighet att ge frilansjournalister det stödet. Hittills har du som frilansjournalist på egen hand förhandlat om arvoden med mediehusen. Som vi skrev i förra numret av Journalisten, så har det varit vilda västern på frilansmarknaden.
Trots att facket är redo att förhandla så säger arbetsgivarrepresentanten Medieförbundet nej till förhandlingar.
Jag har kommit överens om en intervju med Medieförbundet men förbundet avbokar den i sista stund. Istället skickar Riikka Tähtivuori, direktör för näringspolitik på Medieförbundet, ett kort mejl.
”Medieförbundet har bekantat sig med Konkurrensverkets skrivelse. Vi kommer inte som branschorganisation att inleda kollektiva förhandlingar om ensamföretagares arbetsförhållanden.”
Medieförbundet håller med andra ord benhårt fast vid den åsikt de haft i åratal: att konkurrenslagen förbjuder förhandlingar om frilansares arvoden. Medieförbundets tolkning är att frilansare och ensamföretagare är jämförbara med stora företag. Företag som konkurrerar med varandra får inte komma överens om priser, om de gör det misstänks de för kartellbindning.
På Finlands Journalistförbund är Hanna Zidan påtagligt besviken över att Medieförbundet inte vill förhandla. Zidan är sakkunnig i arbetsvillkor på förbundet.
”Jag tycker det är kortsiktigt från Medieförbundets sida att vägra förhandla”, säger Zidan.
Journalistförbundet har i 20 år samlat in uppgifter om både tillsvidareanställda journalisters och frilansares inkomster. Fackets undersökning visar att frilansarnas löner släpar efter: i dag är en frilansares euro 62 cent.
”Det här om något visar att facket behöver ha rätten att kollektivt förhandla för dem som är i en svagare position på arbetsmarknaden”, säger Zidan.
I det uppmärksammade inlägget på Konsument- och konkurrensverkets webbplats skriver Miira Kuhlberg att ”det är värt att notera att arbetsgivarföretagens samarbete för att vägra kollektiva förhandlingar skulle kunna strida mot konkurrenslagen”.
Till Journalisten säger Kuhlberg att EU-kommissionens riktlinjer inte tvingar någon part till förhandlingsbordet. Kuhlberg säger också att Konsument och -konkurrensverket inte kan ge bindande uttalanden på förhand huruvida ett förfarande strider mot konkurrenslagen.
”Men det är problematiskt om arbetsgivarna med en mun säger att ’ingen av oss kommer att förhandla separat eller via Medieförbundet’. Det är också ett problem om Medieförbundet ger en rekommendation som leder till att alla medieföretag tackar nej till kollektiva förhandlingar med facket”, säger Kuhlberg.
Konkurrensverket har möjlighet att på eget initiativ eller via de tips de får utreda misstänkta brott mot konkurrenslagen.
”Vi övervakar att konkurrenslagen följs. Om vi efter en utredning kommer fram till att lagen inte följs så kan vi förelägga att en aktör vid hot om vite måste upphöra överträdelsen av konkurrensreglerna.”
Enligt Miira Kuhlberg följer aktörerna vanligtvis verkets förbud.
”Om de inte gör det kan vi ta ärendet till marknadsdomstolen för avgörande ”, säger Kuhlberg.
På nordisk nivå har det Norska Journalistförbundets frilansförening NJ Frilans i september börjat förhandla med dagstidningen Verdens Gang om frilansfotografernas arvoden. Redan i september 2022 meddelade den norska konkurrensmyndigheten Konkurransetilsynet att EU-kommissionens linjedragning om ensamföretagare ska börja gälla i Norge. I Sverige har Frilans Riks lyckats knyta ett kollektivavtal för frilansare med de fackliga medierna inom LO Mediehus.
”Våra medlemsförbund har i åratal haft problem med de nationella konkurrensmyndigheterna som hävdat att det inte är tillåtet för fackföreningarna att förhandla för frilansares arbetsvillkor och arvoden”, säger Renate Schröder, ordförande för Europeiska journalistförbundet (EFJ) till Journalisten.
EFJ har i åratal lobbat för att EU-kommissionen ska ta ställning för egenföretagare och frilansare.
”Journalistförbunden kan nu säga åt arbetsgivarna att de inte längre kan påstå att förhandlingar för frilansare är att betrakta som kartellverksamhet som bryter mot konkurrenslagarna”, säger Schröder.
Schröder säger att i de länder där journalistfacken inte kan förhandla med arbetsgivarnas centralorganisation förhandlar facket separat ett mediehus i taget. I Belgien, Nederländerna och Tyskland har facket lyckats förhandla med några mediehus.
”Journalistförbundet skulle vilja förhandla med Medieförbundet, men eftersom de säger nej, ska vi nu förhandla om frilansfrågorna direkt med medieföretagen”, säger Hanna Zidan.
Medieförbundet har uppgett till facket att de inte tar ställning till förhandlingar mellan medieföretagen och Journalistförbundet.
Konkurrensverkets inlägg – ett år efter EU-kommissionens linjedragning
I september 2022 meddelade EU-kommissionen i en linjedragning att det inte bryter mot konkurrenslagstiftningen om fackförbund via kollektiva förhandlingar representerar de ensamföretagare som är i en svag förhandlingsposition. Kommissionen specificerar att det handlar om personer som sysslar med arbetsuppgifter som är jämförbara med fast anställda, så som frilansare.
Uusimmassa lehdessä
- Paikallismedia kytkee ihmiset yhteisöönsä. Alajärvelle muuttanut Jukka Vuorio huomasi tarttuvansa pikkukunnan uutisiin sitä painokkaammin, mitä synkemmältä maailma muussa mediassa näyttää.
- Yleisön luottamus täytyy ansaita yhä uudelleen
- Journalistin ohjeiden uudistusehdotukseen paljon kommentteja – ”On jätettävä tilaa myös journalismin houkuttelevuudelle”
- Palkaton sairauspäivä huolettaa – liitto ei hyväksy ehdotusta, jos sitä esitetään neuvotteluissa
