Journalisten

Arbetsklimatet på Svenska Yle efter bottenkänningen – ”Nu händer det saker på riktigt”

I slutet av april publicerade Journalisten en artikel om situationen vid Svenska Yles webbdesk.

I artikeln berättade flera anställda, främst timanställda och andra visstidsanställda, om stress, konstant underbemanning och skuldbeläggande vid sjukskrivningar. Anställda lyfte också upp ett välkänt problem, timanställda jobbar så gott som heltid men utan att kunna planera sin framtid längre än tre veckor i taget.

”Nu har vi kommit så nära bristningsgränsen att man måste göra något”, sade webbproducenten Sandra Anttila i artikeln.

Hennes kollega Niklas Evers konstaterade att underbemanningen pågått under en lång tid. Enligt Evers utgör inhopparna och de visstidsanställda till en viss del ryggraden i nyhetsverksamheten:

”På webbdesken har vi folk som är jätteviktiga för oss men som är på nollkontrakt eller korta kontrakt och inte vet hur deras anställning ser ut om någon månad.”

Svenska Yles direktör och ansvariga utgivare Johanna Törn-Mangs sade att ”läget är pressat” men att det beror på ”det exceptionella läget med en utdragen pandemi åtföljd av Ukrainakriget”.

En anställd sade att problemen funnits redan innan pandemin.

”Det sägs hela tiden att det är tillfälligt och att folk är sjuka. Det har varit så här sedan 2019.”


”Svenska Yle måste på sikt prioritera det som är viktigt och välja bort det som är mindre viktigt.

Markus Ekholm, Svenska Yles förtroendeperson

Den här våren har det ändå börjat hända saker. Efter Journalistens intervju med Törn-Mangs gick den administrativa redaktionschefen Laura Vuori och redaktionschef Peter Sjöholm runt till olika grupper i redaktionen och bad om ursäkt för de misstag som skett.

”De bad bland annat om ursäkt för det dåliga bemötandet vid sjukskrivningar. Det kändes bra”, säger en annan anställd.

Hen säger att många saker blivit bättre. Uppfattningen delas av Svenska Yles förtroendeperson Markus Ekholm.

”Det händer saker på riktigt nu. Arbetsgivaren har bytt attityd. Det stora är att arbetsgivaren medvetet frågat personalen hur den upplever situationen och hur vi tillsammans fixar det här bäst.”

Handlar det om långsiktiga lösningar?

”Det måste handla om långsiktiga lösningar. Det stora problemet kvarstår: vi har genomgående haft för mycket arbetsuppgifter i förhållande till den personal vi har”, säger Ekholm.

Han säger att det är bra med akuta lösningar men konstaterar att Svenska Yle på sikt måste prioritera det som är viktigt och välja bort det som är mindre viktigt.

”Det måste skapas mera luft i organisationen. Det kan inte vara resurserat till minimum eftersom det alltid finns bortfall med sjukdom och ledigheter.”


För att underlätta situationen vid webbdesken har Svenska Yle skridit till flera åtgärder, säger administrativa redaktionschefen Laura Vuori. Hon påpekar att förändringarna inte är kopplade till Journalistens bevakning.

”Det är ett kontinuerligt arbete som vi hållit på med länge.”

Bland annat har bolaget rekryterat nya inhoppare. Mellan november och maj har Svenska Yle tagit in elva nya personer. En annan åtgärd har varit att minska webbdeskens arbetsbörda.

”Vi har flyttat bort vissa funktioner till andra grupper och pausat vissa projekt”, säger Vuori.

Ledningen vill också säkerställa att personalen känner till vilka tillägg man har rätt till och hur man för in tilläggen i Yles system.

”Allt har funnits i kollektivavtalet men vi har komprimerat och förtydligat anvisningarna och lagt ut en ny, lättare manual i alla våra kanaler”, säger Vuori.

Anställda har nu uppmanats att gå igenom sina turlistor och kalendrar för att vid behov retroaktivt ansöka om de tillägg de har rätt till.

Laura Vuori nämner också att webbdesken ska få ett nytt arbetsschema för sommaren. Färre anställda behövs på jobb, vilket ska leda till mindre belastning och till att anställda kan ha semester.

En av dem som tidigare intervjuades för Journalistens webbartikel säger att det fortfarande händer att det är för få personer på jobb vid webbdesken och att det känns som om webben inte prioriteras. Hen är inte övertygad om att de pågående förändringarna leder till långsiktiga förbättringar. Men, en del saker har ändå blivit lite bättre:

”Till exempel hur cheferna tilltalar anställda då de ringer in personal eller då de frågar om människor kan byta turer.”

Laura Vuori säger att bolaget nu, då coronabegränsningarna lättat, satsar extra mycket på gemenskapen.

”Det har varit superansträngt för de flesta på grund av coronapandemin. Nu kan vi träffas fysiskt inom grupperna och det påverkar välmåendet och orken.”

Vilka tankar väckte Journalistens artikel där anställda berättade om bland annat dåligt bemötande?

”Jag blir ju jätteledsen när jag hör det. Vi jobbar hårt för att det inte ska vara så och jag tar kritiken till mig. Det är tråkigt om de upplever att deras arbetsinsats inte uppskattas för det gör den. Mycket handlar om kommunikation och vi måste bli bättre på den biten”, säger Vuori.

Webbproducenten Sandra Anttila säger i dag att hon känner sig ganska hoppfull.

”Det har blivit bättre men så klart förändras saker inte över en natt.”

Detta har hänt

  • I februari 2020 publicerade Journalisten en omfattande granskning av timanställdas och andra visstidsanställdas arbetsvillkor på Svenska Yle.
  • Yles arbetsvillkor togs också upp i ett skriftligt spörsmål i riksdagen.
  • I december 2020 fastanställde Yle cirka 20 personer som jobbat med visstidskontrakt.
  • I början av 2022 tog anställda kontakt med Journalisten och vittnade om att det på Svenska Yle fanns liknande problem som tidigare.
  • I april 2022 publicerade Journalisten en webbartikel om situationen vid Svenska Yles webbdesk.