Journalisten

Eero Hyvönen om ”Vaccinkrigardomen”: Oroande om domstolar begränsar hur journalister inhämtar information

Sveriges Television (SVT) sände i december 2020 den tredelade serien Dokument inifrån: Vaccinkrigarna om den vaccinkritiska rörelsen. Också Svenska Yle visade den omtalade svenska dokumentärserien i 2021. Foto: Lars Granstrand/Sveriges Television

I rättsfallet mellan vaccinmotståndaren Linda Karlström mot svenska staten gick Karlström segrande från rond ett. Enligt Stockholms tingsrätt ska svenska staten betala skadestånd till Karlström för intrång i privatlivet. Det här efter att SVT:s reportrar i dokumentärserien Vaccinkrigarna filmat henne med dolda kameror och under falsk identitet. 

”Det här rättsfallet kommer knappast att påverka situationen för grävande journalister i Finland,” säger Eero Hyvönen, ordförande för Opinionsnämnden för massmedier i Finland (ONM).

Han säger att domen ur ett yttrandefrihetsperspektiv är märklig.

”Det är ytterst allvarligt om domen hålls i kraft också i eventuella övre rättsinstanser. Det är bekymmersamt om domstolar begränsar på vilka sätt journalister inhämtar information”, säger Hyvönen.

SVT:s reportrar Anna Nordbeck och Malin Olofsson gjorde sina inspelningar med dold kamera i Österbotten, men rättsprocessen drevs i Sverige. Juristen Eero Hyvönen har svårt att bedöma om ett liknande fall skulle kunna ha framgång i finländska domstolar.

”På ett allmänt plan är rättsskyddet i Sverige sannolikt sämre än i Finland i fråga om kränkning av privatlivet. I den finska strafflagen finns kapitel 24 som innefattar bland annat olovlig avlyssning och spridande av information som kränker privatlivet.”

Eero Hyvönen bedömer att den finska lagstiftningen är striktare än den svenska.

Men han påminner om att journalisters yrkesroll tydligt beaktas i strafflagens formuleringar: publiceringar som “är av vikt från allmän synpunkt ska kunna behandlas”.


I Sverige pågår nu en diskussion om vilka konsekvenser domen kan få för yttrandefriheten. Den svenska yttrandefrihetsexperten Nils Funcke säger att staten inte borde ha fällts i detta fall. 

”Tingsrätten förbiser det starka allmänna skydd som finns i yttrandefrihetsgrundlagarna för anskaffande av information.”

Funke påpekar att det i brottsbalken inte finns något förbud mot att använda dold kamera.

”Det är okej att använda dold kamera om reportern är på plats själv. Däremot får man inte rigga upp kameror som även tar upp ljud och lämna platsen, för då kan det handla om olovlig rumsavlyssning,” säger Funcke. 


Linda Karlström ser sig själv som en privatperson och inte som en makthavare. Hon anser att det är en brist i det svenska rättssystemet att det inte är möjligt att kräva skadestånd för att ha blivit filmad med dold kamera av  en journalist. Det är förstås en tolkningsfråga om Karlström via sitt opinionsbildande i vaccinfrågan är en makthavare eller inte.

Nils Funcke ser det som obegripligt att tingsrätten helt går på Karlströms linje och ger henne rätt när hon påstår att det inte finns möjlighet att rättsligt pröva om inspelning med dold kamera är ett ingrepp i hennes privatliv. 

”Stockholms tingsrätt gör ju just det! De gör en sakprövning i om det var rätt eller fel att hon filmades med dold kamera av journalister och staten döms att betala ersättning. Det har jag svårt att förstå hur domstolen får ihop!”, säger Funcke.

Kan den här domen försvåra arbetet med grävande journalistik i Sverige framöver?

”Om domen står sig så bekräftas bilden att det skulle finnas brister i den svenska lagstiftningen. Då ligger det i farans riktning att lagstiftaren vill ändra på lagarna så att de begränsar möjligheterna att använda dessa metoder”, säger Nils Funcke.


Både i Finland och Sverige har journalistkåren varit mån om att hävda att pressfriheten fungerar bäst via ett självreglerande pressetiskt system, i stället för genom begränsande och detaljerad lagstiftning. Frågan får ny aktualitet efter Stockholms tingsrätts beslut om skadestånd på grund av så kallad wallraffning.

I Finland tar Opinionsnämnden för massmedier regelbundet emot anmälningar som handlar om hur journalister skaffar information. Till exempel 2013 behandlade ONM ett fall där en kyrklig aktör anmälde Yle:s granskande MOT-redaktion. MOT:s journalist hade med dold kamera filmat en lekmannapredikant i Berghälls kyrka. Predikanten hävdade att hen kunde bota sjuka. ONM ansåg att frågan var samhälleligt relevant och att det var motiverat att använda dold kamera.

Nils Funcke, som i många år föreläst om yttrandefrihet och etik för både journalister och jurister, tycker att det i Sverige behövs en diskussion inom journalistkåren om när wallraffning är försvarbart.

”Det vore bra om medierna själva diskuterar detta, så att det inte behövs lagstiftning”, säger Funcke, som är medlem i Mediernas etiknämnd i Sverige.

Etiknämnden motsvarar Opinionsnämnden för massmedier i Finland.

”Jag är inte främmande för att utreda om vi i det medieetiska systemet i framtiden skulle kunna ta upp frågan om användningen av journalistiska metoder. Att vi kunde ta ställning till när det allmänna intresset vägs upp mot den enskildes personliga integritet.”


I Sverige kan enskilda journalister också anmälas till Journalistförbundets Yrkesetiska nämnd (YEN) då  journalister misstänks ha brutit mot Journalistreglerna. Den journalist som anmäls måste vara medlem i Journalistförbundet. Yrkesetiska nämnden kan rekommendera att Journalistförbundet utesluter en medlem om denne på ett grovt sätt brutit mot de yrkesetiska reglerna.

Nils Funcke, anser att wallraffning som metod har sin plats i journalistiken om syftet till exempel är att infiltrera brottsliga nätverk som inte går att avslöja med sedvanliga journalistiska metoder.

Funcke ställer sig ändå frågande till om det var nödvändigt för SVT:s reportrar att arbeta under cover i just detta fall.

”De kombinerade dold kamera och falsk identitet. För att komma nära sitt intervjuobjekt så hävdade de dessutom att ska driva den vaccinkritiska rörelsens sak. Det här är väldigt kraftfulla metoder. Det måste vara ett synnerligen angeläget ärende man är ute efter som journalist för att använda sådana här metoder.”

Stockholms tingsrätts dom kan överklagas till och med 5 april.

SVT:s dokumentärserie Vaccinkrigarna

Sveriges Television (SVT) sände i december 2020 den tredelade serien Dokument inifrån: Vaccinkrigarna om den vaccinkritiska rörelsen. Journalisterna Anna Nordbeck och Malin Olofsson använde dold kamera och fabricerad identitet för att spela in en del av dokumentären. Många vacccinkritiker har vägrat ställa upp på intervjuer för etablerade medier. En av huvudpersonerna i dokumentärserien är finlandssvenska Linda Karlström. Karlström har i många år varit en tongivande påverkare inom den vaccinkritiska rörelsen.

Karlström anmälde SVT:s ansvariga utgivare för förtal, men Justitiekanslern lade ner ärendet. Den statliga Granskningsnämnden utredde och friade Vaccinkrigarna efter flera anmälningar från allmänheten. Linda Karlström själv anmälde däremot inte SVT,  i stället stämde hon svenska staten; hon ansåg att den inte skyddat hennes mänskliga rättigheter mot SVT:s wallraffning.