Inkastare och introduktionsfrågor viktiga i digitala läromedel

Läromedelsredaktörerna, eller läromedelsproducenter som de numera heter såväl hos Svenskfinlands ledande branschaktör Schildts & Söderströms (S&S) som hos andra förlag, har under de senaste tio åren upplevt ett verksamhetsfält som både förändrats i grunden och alltjämt är detsamma.

Under hösten har medier lyft fram att fysiska läromedel upplevt en dödsstöt då gymnasiet i och med den förlängda läroplikten blivit kostnadsfritt för studerande (HBL, 14. 11. 2022). Då kommunerna, i stället för den enskilda eleven, bekostar läromedlen faller valet av kostnadsskäl nästan alltid på de digitala varianterna. Schildts & Söderströms ger därför nu endast ut digitala läromedel på gymnasienivå

”Övergången till digitala läromedel i gymnasierna har varit snabb, bland annat på grund av att studentskrivningarna digitaliserades”, säger Roland Juthman, läromedelsproducent och försäljningsansvarig vid Schildts & Söderströms Läromedel i Vasa.

Grunduppdraget är fortsatt att tillsammans med författaren ta fram ett material som svarar mot läroplanens grunder, säger han.

”Vi lusläser läroplansgrunderna och arbetar med författare som också är lärare och vet hur de ska tillämpas.”

---

När läromedlet är digitalt i grunden snarare än en pdf-version av en bok växer möjligheterna, men de ändrade förutsättningarna kräver samtidigt något nytt av både redaktörer och författare. De start- och slutpunkter som tidigare sattes av bokens pärmar finns inte längre, men behovet av ett tydligt avgränsat arbetsmaterial försvinner ändå inte.

Det är exempelvis Joanna Vikström Eklöv, läromedelsförfattare för S&S och till vardags klasslärare i hemkommunen Pedersöre, övertygad om.

”Avgränsningarna behövs för att inte bli distraherad, och de kan vara lättare att ge
i en bok. När man till exempel använder läsplattor ligger det så nära det lustfyllda att det kan blir svårt att hålla fokus. Det kan bli för lätt att klicka fram Youtube och göra annat än det man faktiskt ska göra”, säger Vikström Eklöv som skrivit den analoga läromedelsserien Helt rätt! för modersmålsundervisning i lågstadiet.

Särskilt elever i de lägre årskurserna har behov av att snabbt se en helhet. I en traditionell lärobok ska början och slut helst finnas på samma uppslag.

”I en pdf-lösning kan man zooma in eller ut, men i de moderna läromedel vi gör nu flödar texten som på en webbplats. Vi som producenter och författare måste tänka till när det gäller hur innehållet presenteras”, säger Juthman.

---

I ett digitalt läromedel närmar man sig kanske ett ämne genom en inkastare eller introduktionsfråga som läraren traditionellt har ställt. Detta för att sekvensera innehållet och portionera ut det enligt en lärstig med så få distraktionsmoment som möjligt. Det gäller att bejaka kreativitet och samtidigt behålla det strama.

”Om man besöker en kvällstidnings webbplats får man lätt känslan att den är oändlig. Den känslan ska inte elever som arbetar med ett läromedel få”, säger Juthman.

För att stödja lärandet använder man i läromedel ofta ordförklaringar, videor, bildkaruseller, reflektionsfrågor, kontrollfrågor, differentierat material, länkar och lärandemål med återkoppling.

”Samtidigt riskerar det lilla att drunkna i det stora. I digitala läromedel måste producenten helt enkelt göra fler aktiva val, också bortval”, säger Juthman.

Han konstaterar att barn har samma biologiska utvecklingsskeden som tidigare.

”Dagens barn kallas digitala infödingar, men det är inte riktigt sant. Under deras uppväxt finns olika typer av nya redskap, men det betyder inte att det skulle ha hänt något med deras hjärnor.”

”De växer upp med att klicka och se vad som händer, till skillnad från min generation som alltid fick höra att vi skulle vara försiktiga om vi satt vid en dator. Att våga klicka sig fram är ändå inte detsamma som digital kompetens”, säger Juthman.

---

Enligt Joanna Vikström Eklöv är det analoga materialet det starkare alternativet i årskurs 1 – 6.

”Det vore en stor förlust och en stor sorg om böckerna försvann. Man ska komplettera med digitala inslag, men tyngdpunkten behöver ännu ligga i den fysiska boken där författaren och läromedelsproducenterna tänker ut en helhet.”

Vikström Eklöv anser att den fysiska boken lättare ger en helhetsöverblick då materialet är tydligt strukturerat. Arbetstakten med ett analogt redskap bidrar oftast till mer bestående kunskap. Till exempel när man lär sig skriva och upprepar samma bokstav över flera rader. Då är välskrivningen egentligen en biprodukt. Man övar en uthållighet som krävs i många andra situationer i livet.

”Den finmotoriska utvecklingen är heller ingen självklarhet”, säger Vikström Eklöv.

Hon ser en fara i digitalisering för digitaliserings skull.

”Utvecklas måste man, men jag undrar om digitaliseringen frammanas eftersom man tror att den är förväntad. Även dagens barn finner glädje i penaler, pennor, böcker och att få arbeta med något med en tydlig början och ett tydligt slut.”

Också Roland Juthman tror att den fysiska läroboken har en framtid.

”Jag hör till dem som tror att det är bra att bejaka både det digitala och det tryckta, framför allt i de lägre årskurserna. Jag hoppas och tror att skolorna inte går in för en kraftig digitalisering.