Efter Journalistens granskning av arbetsvillkoren för visstidsanställda vid Svenska Yle har de anställda berättat om sina erfarenheter mer öppet. Samtidigt lägger Svenska Yles ledning locket på – ingen av de ansvariga vill ge en intervju till Journalisten.
”Det kändes som om de äntligen lyssnade på oss. Men det är nu upp till bevis för Yle, folk väntar sig konkreta åtgärder”, säger en anställd som vill vara anonym.
Samma dag som Journalisten publicerade artiklarna där timanställda och visstidsanställda lyfte fram hård kritik mot Svenska Yles personalpolitik ordnades två möten. Det ena mötet skulle hållas i ett litet mötesrum – men det kom närmare 40 personer, både visstidsanställda och fast anställda. Mötet fick flytta till ett annat utrymme.
”Det kändes som om de [ledningen] blev tagna på säng över hur många som påverkats”, säger den anställda.
Följande dag ordnades ytterligare ett möte för personalen. Sebastian Bergholm, Svenska Yles förtroendeperson, säger att han upplever att ledningen en gång för alla börjat ta problematiken på allvar.
”Och oberoende av om cheferna känner igen sig eller inte så är det visstidarna som har tolkningsföreträde. De har nu berättat om sina känslor och erfarenheter. För cheferna handlar det om att ta dessa på allvar och tillsammans med oss försäkra sig om att osäkerhet och rädslor inte tillåts slå rot”, säger Bergholm.
Efter de inledande mötena har facket träffat ledningen och ska fortsätta göra det. Alla visstidsanställda, också timanställda, ska ha ett utvecklingssamtal och deras kontrakt ska synas av bolaget och av en förtroendeperson. Under utvecklingssamtalen ska man diskutera bland annat den anställdas arbetssituation och önskemål, förklara varför kontraktet ser ut som det gör och framtidsutsikterna i bolaget.
”Hittills har det varit mycket gråzoner. Det har aldrig getts löften men ändå dykt upp kontrakt”, säger Bergholm.
I åtgärderna ingår också att utveckla mentorprogrammen och på Svenska Yle lär ledningen ha gett försiktiga löften om att omvandla en del timresurser till fasta anställningar.
En av de visstidsanställda Journalisten talat med hoppas på tydliga anvisningar i praktiska frågor.
”Vem får en arbetstelefon, vem bjuds med på sommarfester eller vetisar (planeringsdagar)? Hittills har det varit Vilda Västern kring vad inhoppare har rätt till.”
Efter Journalistens publicering ställde riksdagsledamot Inka Hopsu (gröna) ett skriftligt spörsmål till regeringen om arbetsvillkoren på Yle. Svaret borde ha getts senast den 20 mars.
Hur har då Svenska Yles ledning reagerat på kritiken? Hur ser ledningen på sitt eget ansvar? Och varför har Svenska Yle i sina egna kanaler varken kommenterat Journalistens granskning eller det skriftliga spörsmålet?
Direktör och ansvariga utgivare Marit af Björkesten svarar inte alls. Hennes assistent Susanna Itkonen hänvisar i ett e-brev till Yles personaldirektör Eija Hakakari och till Svenska Yles HR-chef Linda Sandqvist Forsgård eftersom ”det är överenskommet i bolaget att HR avdelningen håller i och svarar.”
Linda Sandqvist Forsgård säger i sin tur i ett sms att ”alla frågor riktas till Eija (Hakakari) i det här skedet”. Kerstin Häggblom, chef med ansvar för personal och administration skriver i ett sms: ”upplever att jag har sagt det jag har att säga”.
Eija Hakakari är personaldirektör på Yle sedan oktober 2019. Hon säger att Yle vill vara en ansvarsfull arbetsgivare och säger att man inom bolaget ser allvarligt på diskussionen om Yles personalpolitik.
Kom de anställdas kritik kom som en överraskning för ledningen?
”Jag har varit personaldirektör i fem månader. Det är svårt att svara på den frågan eftersom allting är nytt och överraskande.”
Har du talat med dina kolleger – var det en överraskning för dem?
”Vi har säkert inte känt till alla de erfarenheter de anställda vittnade om. Nu vill vi föra diskussioner, utreda orsakerna till att det blivit som det blivit och utveckla arbetsgemenskapen.”
Varför är det bara du som ger en intervju?
”För att frågorna om hur personalpolitiken utvecklas rätt långt hör till mitt ansvarsområde. Jag bär ett stor ansvar för detta.”
Är det i enlighet med Yles principer om öppenhet och transparens att ingen från Svenska Yles ledning kommenterar frågan?
”Vi koncentrerar oss nu på de interna diskussionerna. Det främjar också öppenheten och transparens.”
Artikeln har uppdaterats 27.3.2020: Läs också kommunikationsminister Timo Harakkas (SDP) svar på Inka Hopsus (Gröna) fråga.
Uusimmassa lehdessä
- Kohu arabiankielisistä uutisista kuumensi repivän Yle-rahoituskeskustelun. Uutisankkuri Esraa Ismaeel on seurannut keskustelua ihmeissään.
- Sinuhe Wallinheimo kiinnostui kaupallisen median ahdingosta ja hakeutui Ylen hallintoneuvoston johtoon. Läheiset välit Vesa-Pekka Kangaskorpeen ovat hänelle arka paikka.
- Kulttuurin leikkaukset hukkaavat ammattitaitoa peruuttamattomasti