Mitt i semestern skrev rikssvenska Journalistens chefredaktör Helena Giertta en kolumn om förändringarna på svenska mediekoncern Mittmedia. Hon talar om en ”total omläggning” inom koncernen då både VD:n och den redaktionella chefen nu fått sparken.
Här en kort sammanfattning av Gierttas kritik mot Mittmedia:
– Ledningen har haft en övertro på digitala lösningar och har aldrig tagit invändningar på allvar
– Nu är koncernen ”i värre ekonomisk kris än tidigare utan att egentligen ha hittat några nya affärer”.
– Papperstidningsläsarna har ibland beskrivits på nedsättande sätt av ledningen, ändå medger den nya VD:n Per Bowallius nu att ”91 procent av intäkterna kommer från print, trots mer än fyra års intensivt fokus på det digitala”.
Och Giertta undrar: ”Hur har ägarna kunnat låta det gå så långt?”
Hon avslutar med att konstatera att Mittmediatidningarna nu kommer att tvingas gå igenom ytterligare ”en märklig och svår omställning”.
Det intressanta för oss i Svenskfinland?
Att Mittmedia och KSF Media i sin digitala rush har använt samma konsulter (se Journalisten 13/2014) och att KSF Media, liksom också HSS Media, också i övrigt varit starkt inspirerat av Mittmedias digitala strategi.
Magnus Londen

Uusimmassa lehdessä
- Journalistit toivovat viimein pääsevänsä raportoimaan tuhotusta Gazasta vapaasti. Miten sotauutisointi onnistui?
- Yhdistykset haluavat liiton johtoon inhimillisen journalismin puolustajan, joka pärjää työehtoneuvotteluissa
- Puheenjohtajan on katsottava kevään huolia kauemmas
- Yleläiset jäivät odottamaan, kuka saa potkut. ”Nyt katselen ikkunasta järvelle”, sanoo Tapio Termonen.