Identisk oro för public service i Finland och Sverige

Lika som bär – sådan är oron både i Finland och Sverige när det gäller framtiden för public service. Väldigt lika varandra är även de högerpartier som riktar den hårdaste kritiken mot public service – samma partier är också regeringsbärande i de två grannländerna.

Just nu arbetar en parlamentarisk arbetsgrupp i Finland bland annat med Yles uppdrag och finansiering – arbetsgruppens arbete ska presenteras före midsommar.

”Det vore ytterst problematiskt om politikerna alltför starkt går in för att begränsa Yles uppdrag. Politiker ska inte sätta gränser för vad public service ska göra”, säger Jenny Stenberg-Sirén, universitetslektor i journalistik vid Svenska social- och kommunalhögskolan.

Hotet om ekonomiska nedskärningar av public service i Norden har varit aktuellt under lång tid. I februari fick de anställda på Sveriges Radio (SR) höra nyheten att 180 tillsvidaretjänster avslutas på SR.

I Finland har både Samlingspartiet och Sannfinländarna under sitt första år vid makten utmärkt sig med upprepade krav på nedskärningar i Yles finansiering.

Hösten 2022 föreslog partierna i sina skuggbudgetar en nedskärning på 22 – 26 procent av Yles budget.

”Det här skulle vara en enorm nedskärning och i linje med vad Danmarks radio (DR) tvingades göra för några år sedan”, påminner Stenberg-Sirén.

”En så stor nedskärning innebär en radikal förändring i utbudet. Det man ofta glömmer är att public service sysselsätter många små företag i mediebranschen och frilansare som jobbar inom musik och drama. En nedskärning av Yles finansiering skulle få negativa ringar på vattnet i många branscher.”

I Danmark skar den dåvarande högerregeringen åren 2018 och 2022 ner 20 procent av DR:s budget. Totalt fick 500 anställda sparken.

Stenberg-Sirén blir ändå inte förvånad om Yle i slutändan tvingas spara eftersom regeringen drivit igenom sparpaket inom så många andra sektorer.

På tal om sparkraven och kritiken mot public service vill Stenberg-Sirén lyfta ytterligare en viktig poäng.

”Speciellt vissa högerpartier är emot public service för att de inte vill ha den typen av journalistisk granskning av den egna verksamheten.”

Även i Sverige pågår en parlamentarisk utredning över public service. Svenska forskare har också uttryckt oro för sparkrav och följderna de kan få för innehållet.

Den kommitté som ska reglera sändningstillståndet för Sveriges Television (SVT), Sveriges Radio (SR) och Utbildningsradion (UR) ska vara klar med sitt arbete till Valborg. Det är en standardprocedur att regeringen i Sverige ger förslag inför varje ny tillståndsperiod, men nu har den tidigare konsensusen om en bred public service brutits.

”Den politiska utvecklingen har gjort att public service blivit mer kontroversiell. Sverigedemokraterna har en väldigt skeptisk, bitvis direkt fientlig inställning till public service som praktik. Moderaterna har sedan tidigare velat se en smalare public service. Därför finns det en stor osäkerhet om vad public service-kommittén ska komma fram till”, säger Jesper Strömbäck, professor i journalistik och politisk kommunikation vid Göteborgs universitet.

Strömbäck lyfter fram att Sverigedemokraterna i motioner och utspel hävdat att public service är partiskt trots att bred akademisk forskning visar att SVT, SR och UR uttryckligen är partipolitiskt opartiska. Bolagen uppfattas också av allmänheten i hög grad som oberoende och opartiska – i alla grupper utom just bland Sverigedemokraterna och personer på högerkanten.

Public service-mediernas demokratiska funktion – att ge allmänheten verktyg att fatta informerade beslut i samhällsfrågor – står också på spel om mediernas uppdrag blir alltför smalt.

”Om man avlövar public service så kommer de kommersiella medierna inte att fylla vakuumet – det finns ingen ekonomi i det. Om public service endast ska leverera sådant som kommersiella medier inte sysslar med, som information om politik och samhälle, då blir public service mer ett medium för informationseliten”, säger Jesper Strömbäck.

Men denna ”informationselit” klarar sig enligt Strömbäck rätt bra ändå. Enligt honom är en av public service-mediernas viktigaste uppgifter att nå ut till helt andra grupper.

”De ska nå ut till dem som är mindre intresserade och mindre motiverade att informera sig och följa med i politik och samhälle.”