De svenska artiklarna i Journalisten – på 100 år från slump till medvetna val

Hej, du som läser den här artikeln! Du vet att det alltid finns texter på svenska mot slutet av tidningen. Men så har det inte alltid varit, det visar en genomgång av Sanomalehtimies–Journalisti–Journalisten sedan det första provnumret i april 1924 till i dag.

Under 1920- och 1930-talet är ledaren alltid både på finska och svenska. Då publiceras också Journalistförbundets budgetförslag på båda språken. Annars dyker de svenskspråkiga artiklarna upp i tidningen lite hipp som happ. År 1938 kan ett nummer innehålla en kort notis på svenska medan det i nästa nummer ingår ett fyra sidors föredrag med rubriken Journalistyrket i Sverige. Under de första decennierna är svenskan ändå väldigt synlig i Journalistförbundets tidning.

Henrika Zilliacus-Tikkanen, pensionerad universitetslektor i journalistik från Svenska social- och kommunalhögskolan säger att det inte är en tillfällighet att fackets tidning innehöll så mycket svenska artiklar under de tidiga åren.

”Svenskan var mycket starkare i hela samhället på den tiden och redaktionen utgick troligen från att mer eller mindre alla kunde läsa båda inhemska språken”, säger hon.

Under 1960- och 1970-talet blir texterna på svenska alltmer sällsynta för att i början av 2000-talet försvinna helt. Visst, på 1980- och 1990-talet publiceras enstaka kolumner och reportage på svenska men det finns ingen systematik i det svenska innehållet.

”Det behövs alltid en aktivitet för att svenskan ska hållas levande.

Christina Gestrin, folktingssekreterare på Svenska Finlands folkting.

Vändpunkten kommer 2011 då det regelbundna svenska innehållet gör entré. Vi återkommer till det strax, men först en fråga: Vad hänger det på om det svenska språket i formellt tvåspråkiga sammanhang är starkt eller bara en rad i marginalen?

”Om det inte finns en medveten strategi eller en struktur som stödjer svenskan så fungerar det inte. Det behövs alltid en aktivitet för att svenskan ska hållas levande”, säger folktingssekreterare Christina Gestrin på Svenska Finlands folkting.

Gestrin säger att erfarenheten från finländska kommuner är att det svenska språket bär sig självt om de svenskspråkiga utgör minst 30 procent av befolkningen. Men om språkminoriteten är mindre, så behöver språket aktivt stöd. Som jämförelse har omkring åtta procent av tidningen Journalisti – Journalistens läsare svenska som modersmål.

Henrika Zilliacus-Tikkanen, som i sin forskning inriktat sig på jämställdhet och kvinnor inom journalistiken, säger att samma mekanismer som stödjer eller fäller jämställdhet i en organisation går att tillämpa i fallet med minoritetens språk i en tvåspråkig tidning.

”Om kvinnors rättigheter ska ha genomslag så ska högsta ledningen vara välvilligt inställd och dessutom ska det finnas formella beslut som skyddar kvinnors ställning.”

Vad var det då som hände på tidningen 2011?

Dåvarande chefredaktör Markku Lappalainen säger att redan då han utnämndes två år tidigare ställde svenskspråkiga medlemmar i förbundets styrelse frågan: Kommer tidningen framöver att publicera innehåll på svenska?

”Jag ska absolut titta närmare på saken”, minns Markku Lappalainen att han svarade då.

Under sina första år som chefredaktör kom Lappalainens i kontakt med frilansjournalisterna Magnus Londen och Lina Laurent som båda erbjudit texter på svenska. Diskussionen om ett regelbundet svenskt innehåll tog fart.

”Om jag minns rätt, så utvecklade vi tre sedan det som kom att bli den återkommande svenska sidan Journalisten. Innehållet skulle inte vara översatt från finska utan det skulle vara unikt och det skulle vara relevant för de svenskspråkiga läsarna”, säger Lappalainen.

Maria Pettersson, som var chefredaktör 2018 – 2023, förhåller sig pragmatiskt till att det ska finnas svenskt innehåll i en tidning som ges ut av ett tvåspråkigt fackförbund.

Under 2010-talet har de svenskspråkiga sidorna gradvis blivit fler. Sedan 2019 är fyra av tidningens sidor på svenska.

”Tidningens uppdrag är att berätta om mediebranschen på ett mångsidigt sätt – då behövs svenskspråkiga röster och infallsvinklar. För många finskspråkiga inom mediebranschen är Journalistens svenska sidor den enda möjligheten att få en inblick i de svenskspråkiga kollegornas vardag”, säger Pettersson.