Redigeringen av samtliga finlandssvenska papperstidningar, utom de åländska, flyttade till Bonnier News Locals redigeringsnav i Sundsvall i maj 2025. I Finlands föregicks flytten av oro, omställningsförhandlingar och innerliga försök från fackets sida att i stället skapa ett finländskt redigeringsnav. Många frågade sig hur man kan jobba med en tidning om man varken känner samhället, människorna eller språknyanserna där den utkommer. Vi begav oss till Sundsvall för att leta efter svar.
Det är tisdag morgon och Johanna Beijar, printplanerare och redigerare, förbereder morgondagens print-HBL. Runt omkring henne är det knäpptyst. Bakom Beijar sitter Sara Bjermert som planerar och redigerar Vasabladet och bakom henne Lina Nyberg som har fullt upp med PargasKungörelser som ska ha storspridning. Övriga dagar jobbar hon med Åbo Underrättelser och Syd-Österbotten.
Kontoret ligger på sjunde våningen och från fönstret syns ett av Sundsvalls landmärken, Gustav Adolfs tegelkyrka i nygotisk stil. Kyrkklockan slår snart tio (elva i Finland), vilket innebär att största delen av materialet till de finländska titlarna ska vara klart att tas in.
I Slack-kanalen dyker det upp meddelanden från kolleger i Helsingfors: chefredaktör Kalle Silfverberg skickar in en rättelse, debattredaktör Tim Johansson en lista på morgondagens debattartiklar och printkoordinatorn Heidi Eklund en ny faktaruta för en nyhetstext. De övriga medarbetarna har Beijar egentligen ingen kontakt med – i enlighet med arbetsfördelningen inom Bonnier News Local.
Johanna Beijar är född och uppvuxen i Jakobstad. År 1996 flyttade hon till Sundsvall för att läsa journalistik på Mittuniversitetet och på den vägen blev hon.
”Det känns som om cirkeln sluts. Jag är närmare Finland än på länge.”
Hon kör materialet genom redigeringsrobo-ten Flow. Tio minuter senare får hon ett ”utfall”, ett förslag som hon sedan justerar manuellt i Newspilot. Paraden, eller ettan, som den kallas här, görs alltid manuellt men baserat på färdiga element.
”Roboten sparar jättemycket tid. Jag tänker att den gör standardsidorna, till exempel debattsidan, så att jag kan lägga mer energi på de roliga sidorna där jag kan vara mer kreativ”, säger Beijar.
Lina Nyberg har kommit långt i redigeringen av Pargas Kungörelser (PK).
”Halva tidningen är på finska och jag kan ju ingen finska”, säger hon och visar några av sidorna hon jobbar med.
Paraden är alltid på två språk, med lika mycket på svenska och finska. Inne i tidningen kan de olika språkversionerna variera i längd och finnas på olika uppslag.
”Jag stuvar om grejer. Det är ett himla pusslande då tidningen är så tjock.”
ÅU Media är inte en del av Bonnier-koncernen. Att redigeringen av PK och Åbo Underrättelser ändå landade i Sverige hänger ihop med ett tidigare avtal där ÅU Media köpte redigeringstjänster av HSS Media.
Men trots avsaknaden av kunskaper i finska fungerar redigeringen av PK bra, det intygar både Nyberg och PK:s reporter Malin Johansson.
”Visst, språket är en utmaning men man får kommunicera mycket. Jag har jättebra kontakt med Malin. Jag kollar allt med henne.”
I praktiken innebär det bland annat att Nyberg ber Johansson skriva nya finska bildtexter eller förkorta rubriker ifall det behövs – att göra det själv med hjälp av generativ AI är inte ett alternativ.
Hur känns det då att jobba mot Finland? Enligt Nyberg är skillnaden egentligen inte så stor jämfört med att jobba med de rikssvenska titlarna.
”Det är ju samma arbetssätt. Men rent språkligt har jag märkt att de finländska tidningarna håller rätt hög kvalitet. Det är inte så mycket fel i texterna och de kräver mindre korrektur. Det känns som om de värnar mer om sin print”.
Sara Bjermert, som jobbar med Vasabladet, började jobba med tidningen i augusti i fjol, ”efter alla barnsjukdomar”. Hon syftar på den kaotiska tiden efter maj 2025 då allt var nytt. Många olika personer jobbade med titlarna, flera av dem var sommarvikarier, och det var mycket nytt för både dem i Sundsvall och på redaktionerna runt om i Finland. Bland de mest kända missarna är Syd-Österbottens parad där SFP blev SMP (12. 6. 2025), HBL:s rubrik där Teemu Pukki blev Teema Pukki (17. 11. 2025) eller då samma artikel publicerats två gånger.
Beijar lyfter fram att inga parader skickas till tryck innan kontaktpersonerna i Finland godkänt dem. Samma gäller artiklarna som ligger i listan för det som ska publiceras.
Sedan starten har alla titlar en egen manual, ett Google-Drive-dokument med central information om tidningen, dess prioriteringar, men också om viktiga orter, kända personer, politiska partier och deras förkortningar. Handböckerna kompletteras efter hand.
Även Sara Bjermert har kopplingar till Finland, genom sina föräldrar. Hon trivs med att jobba med Vasabladet, bland annat för att hon får en chans att följa med vad som händer i Finland.
”Det känns som ’min tidning’. Det blir så när man jobbat med en titel ett tag.”
Ingrid Sigfridsson, verksamhetsansvarig på navet, går förbi och konstaterar att Finland tack vare de finländska titlarna kommit närmare på väldigt många plan. Själv har hon börjat se på finska teveprogram.
”Ja, alla här har lärt sig en massa om Finland. Själv vet jag vad som händer i Helsingfors men inte i Sundsvall”, säger Beijar.
I ett mötesrum breder Sigfridsson och Mona Hallén ut två färgprintar med kartor, en över Bonnier News Locals titlar i Sverige och en över titlarna i Finland. Hallén är avdelningschef för print inom Bonnier News Local. Den finska affischen har en kort text med fakta om Finland. Som bonusinfo kan man läsa att ”tomten bor i Rovaniemi”.
Både Sigfridsson och Hallén betonar hur viktigt det är att det finns ett starkt förtroende mellan titeln och printplaneraren på navet.
”Vi vill att printplaneraren ska kunna arbeta så självständigt som möjligt”, säger Sigfridsson.
I Sundsvall har de som jobbar en eller flera ”egna titlar”. De som jobbar kvällar och helger jobbar däremot med flera tidningar.
”Vi lär ju känna våra titlar och de lär känna oss. När jag träffar utgivare får jag ganska ofta höra ’rör inte min printplanerare’”, säger Hallén.
Hur gör ni när det sker misstag och det blir fel i tidningen?
”Vi pratar om dem och resonerar med dem som varit inblandade. Fel händer men då gäller det att vi lär oss av misstagen – oavsett om de beror på en människa eller teknik”, säger Hallén.
Den automatiserade redigeringen infördes på Bonnier News Locals tidningar i Sverige våren 2024. Målet är att automatisera en så stor del av arbetet som möjligt, samtidigt kan redaktionerna fokusera på digitala kanaler.
Hösten 2025 chockades anställda på Bonnier-koncernen av nyheten att Bonnier planerade att lägga ut redigeringen av Expressens lifestyle-magasin på ett danskt företag med verksamhet i Vietnam.
Känner ni er trygga med ert jobb här i Sundsvall?
”Vi jobbar med en effektiv printproduktion för våra titlar och det är en helt annan typ av produktion än den som du talar om. Vi fortsätter jobba med automatiseringen och den dagliga kontakten vi har med våra redaktioner”, säger Hallén.
Men har ni upplevt rädsla för jobben?
”Vi har fått lite frågor om det, men man ska vara medveten om att vi jobbar med papperstidningar och papperstidningen har varit utdömd några gånger. Här hjälps alla åt att hitta smarta lösningar för att vi ska kunna vara effektiva och göra produkter som våra läsare vill fortsätta betala för”, säger Hallén.
Sigfridsson säger att det är en verksamhet med stora förändringar.
”Det går snabbt och det påminner vi vår personal om.”
Läs mer: Skicka Sundsvalls printplanerare till Finland
Bonniers redigeringsnav i Sundsvall
Sedan maj 2025 redigeras samtliga finlandssvenska dagstidningar, förutom de åländska, på Bonnier News Locals redigeringsnav i Sundsvall.
Redigeringsnavet har verksamhet också i Malmö.
Sammanlagt redigeras och planeras cirka 50 dagstidningar på redigeringsnavet. Av dessa utkommer 10 i Finland. Navet gör också ett stort antal bilagor och gratistidningar.
Organisationen har 71 medarbetare. Majoriteten är printplanerare.
”Det ska synas att vi är en f inlandssvensk tidning”
Den största ändringen är att delar av redaktionen varit tvungna att börja tänka mera på printen igen. Det blev en ny rytm för produktionen, med andra deadlines och färre sidor som var öppna sent. Hur stämningen på redaktionen är? Det finns inget som så effektivt tar död på arbetsglädje, ork och motivation som omställningsförhandlingar. Det påverkar alla medarbetare. Ja, vi har gått vidare och de som jobbar med printen upplever att det funkar hyfsat bra. Vi upplever också att de i Sundsvall gör sitt bästa och är uppmärksamma på vilka behov vi har. Men det som vi pratade om initialt i samband med omställningsförhandlingarna är fortfarande aktuellt. För även om vi talar samma språk så finns det kulturskillnader. Vi ska ju inte vara en rikssvensk tidning – det måste synas att vi är en finlandssvensk tidning.”
Anna Sourander, redaktionell huvudförtroendeperson, Bonnier News Finland
Produktionen av papperstidningen är centraliserad och görs i det så kallade navet för att uppnå vissa effekter. Där finns kompetens för print, alla dagar, för alla titlar. Det är skalbart, effektivt och folk kan specialisera sig och utveckla tekniken. Det här gör att redaktionerna kan ha ett ökat digitalt fokus.”
Kalle Silfverberg, chefredaktör, Hufvudstadsbladet
Det har egentligen gått över förväntan. Visst har det skett misstag både i vår ända och hos dem men det viktigaste är att man har sett hur både vi och navet lärt oss och utvecklats för att minimera misstagen. Den allra kraftigaste läsarresponsen i början kom på grund av att vi slopade det dagliga bibelordet som krävde manuellt arbete.
Niklas Nyberg, chefredaktör Vasabladet
I intervjuerna som jag analyserat nu (med personer i den redaktionella ledningen) kommer det jättetydligt fram hur kritiska läsarna är då det gäller kronor, mil eller andra svenska saker som smyger in. Det har funnits TT-material redan många år men det är som om ägarbytet gör attläsarna reagerar mer kraftigt på detta än tidigare.”
Jens Berg, doktorand inom forskningsprojektet Strategiskt medieägande över gränser: effekter på journalistik, kultur och språk, vilket granskar Bonniers förvärv av finlandssvenska tidningar.
Uusimmassa lehdessä
- Anni Mattila työskentelee elokuvien ja tv-sarjojen kuvauspaikkojen parissa. Työn jälki näkyy joka kuvassa.
- Jäsenyhdistyksillä on yli kuuden miljoonan varallisuus. Liitto toivoo, että yhdistykset keskittäisivät rahansa ydintoimintaan.
- Lehdistönvapauden kärkeen palataan valinta kerrallaan
- Ett år efter flytten – i Sundsvall görs finlandssvenska tidningar med passion men utan lokalkännedom