Journalisten

De AI-genererade böckerna är här och redaktörer efterlyser en diskussion om etik

I Sverige ligger ­AI-illustrerade barnböcker av influeraren Joanna André på bokhandlarnas topplistor. Den första helt och hållet AI-genererade barnboken Trisse Traktor (­Nicholas Fernholm Ab, 2023) gavs ut ­redan våren 2023. Strax efter experimenterade förlaget Novellix med AI och gav ut en samling noveller ­skrivna av Chat GPT4.

Hösten 2024 bestämde sig ­Dagens Nyheter-journalisten ­Jacob ­Lundström för att ”stresstesta det litterära systemet” och skapade barnboken Familjen Nilsson och den mystiska appen (BoD) med hjälp av Chat GPT. Nu finns boken både i bokhandlar och på bibliotek. Det svenska förlaget Lind & co använder AI-översättningar i stor skala och i år gav förlaget Natur & Kultur ut sin första ljudbok inläst med en AI-röst.

”Jag är mycket orolig över att vi inom kort kommer att se böcker som är skrivna, illustrerade, översatta och inlästa av AI. Böcker som är gjorda helt utan mänsklig insats; författare, illustratörer eller redaktörer.”

Den något dystopiska framtids-beskrivningen görs av Susanna Sucksdorff som är producent på Schildts & Söderströms. Hon följer noga med utvecklingen i Sverige och konstaterar att den finländska förlagsbranschen inte är förberedd på allt AI kommer att föra med sig.

Att Sverige är ledande när det gäller AI inom förlagsbranschen har flera orsaker, säger Sucksdorff.

”De var först med ljudböcker, de är bra på att bygga användargränssnitt, alla tre stora streamingbolag för ljudböcker är svenska och de har varit i den tekniska utvecklingens framkant.”

En större etisk diskussion har hon ändå inte sett i Sverige. Visst fanns det kritik mot att AI-illustrationerna i böckerna av André hade kvalitetsbrister men någon bredare debatt blev det inte.

”Inom branschen talar vi kvalitet och etik men hur gör vi om det för konsumenten är egalt?” säger ­Sucksdorff.

Hon efterlyser nu en etisk diskussion i Finland

”Det är hög tid att inleda en diskussion i offentligheten om vad ­utvecklingen innebär. Vi borde ­också kunna göra människor medvetna om skillnaden mellan en AI-genererad produkt och en som människor skapat.”


Redaktör Hanna Ylöstalo på Förlaget M jobbar redaktionellt med ­förlagets ljudböcker och har tänkt mycket på generativ AI.

”Främst när det gäller upphovsrätt och på hur frågorna behandlats nationellt och i EU. Det gäller till exempel den kommande AI-förordningen som innebär att leverantörer av generativ AI måste respektera upphovsrätten.”

Hon nämner också Svenska förläggareföreningens och intresseorganisationen Federation of European Publishers färska upprop om att förbjuda AI-träning.

Ylöstalo säger att diskussionen om AI på Förlaget M kretsat kring vilka praktiska verktyg de kunde använda – inte om att AI tar deras jobb. Förlaget har inte använt AI i produktion av ljudböcker men är intresserade av verktyget Publisher tools som utvecklats av förlaget Siltala. Verktyget kan till exempel läsa igenom manuset och sammanställa en lista med främmande ord och göra läs- och uttalsanvisningar.

”Det kan ta superlänge för en ­redaktör att göra samma jobb. Verktyget kan också ta fram användbar metadata i manuset.”

Ylöstalo säger att man på Förlaget M talar mycket om att värna om litteratur av hög kvalitet och om hur viktig den mänskliga erfaren­heten är för att skriva, läsa, förstå och ­arbeta redaktionellt med en bok.

”Språket är inte samma sak som mening. AI kan använda språk, den kan göra listor och ordna information men människan behövs för ­mening.”