Journalisten

Linjedragning i fel riktning

En så pass liten tidning som Hbl har inte råd att förlora den image och goodwill de mest kända redaktörerna står för, skriver Lina Laurent.

KSF Media motiverar de nya riktlinjerna för hur bolaget ska bevilja tjänstledighet med att det behövs dedikerade och engagerade anställda ”i det brytningsskede företaget och hela branschen befinner sig i”. KSF Media säger också att man kommer att fortsätta omorganisera verksamheten och att det i den förändringsprocess som pågår ”inte är i bolagets intresse att hantera ett stort antal tjänstledigheter”.

Ett företag har förstås all rätt att själv bestämma om hur det beviljar tjänstledighet, förutom när det handlar om den lagstadgade rätten till ledighet för studier och undervisningsuppdrag. Men, är den nya linjen verkligen i KSF Medias intresse?

 

KSF Media har länge förhållit sig positivt till anställda som ansökt om tjänstledighet. På sin oavlönade tjänstledighet har anställda bland annat skrivit eller illustrerat böcker, fortbildat sig och jobbat med teater. Andra har varit lediga för att vidga vyerna på ett annat sätt. Något som på sikt ger en bättre journalistik – även om det inte ens varit målsättningen.

KSF Media har internt konstaterat att frågan om tjänstledigheter berört en ganska liten grupp medarbetare. Den som läst sin Hufvudstadsbladet kan lätt räkna ut att gruppen består av journalister som är starka profiler och av journalister som många läsare har en relation till. Den relationen har mediebolaget också förstått att förstärka och värna om.

Till exempel när det gäller böcker recenseras de egna redaktörernas verk ofta snabbt efter utgivningen. Böckerna säljs i företagets kundtjänst och redaktörerna uppträder på Hbl:s scen på Helsingfors bokmässa. Profilerna intervjuas också i andra sammanhang av kolleger i mediebranschen och de ställer upp i paneldebatter och på andra evenemang – som Hbl-journalister. De är med och skapar varumärket Hbl.

När fast anställda är tjänstlediga kan företaget dessutom anställa lägre avlönade vikarier och få in nytt fräscht kunnande i företaget. För trots att ingen i dagens läge talar om rekrytering måste medieföretag förbereda sig på att hitta morgondagens profiler.

 

Ledningen för KSF Media låter internt förstå att det nu finns flera personer som hört sig för om möjligheterna till tjänstledighet. Är det en slump eller ett symptom på att det finns något som driver bort anställda från företaget? Att i det läget svara med en strikt personalpolitik och riktlinjer som sträcker sig fram till 2018 är knappast konstruktivt.

Arbetsgivaren kunde tänka mindre principfast och i stället tänka på vad man kan förlora genom de nya riktlinjerna. Arbetsgivaren kunde också fundera på vad som skulle få anställda att trivas bättre på jobbet överlag. Många av journalisterna som jobbar på Mannerheimvägen 18 är frustrerade och upplever att den länge efterlysta satsningen på innehåll, med andra ord på journalistik, fortfarande lyser med sin frånvaro.

Risken finns att både tidningens starka profiler och även andra redaktörer känner att Hbl inte längre är en tillräckligt attraktiv arbetsplats. En så pass liten tidning som Hbl har inte råd att förlora den image och goodwill de mest kända redaktörerna står för. Den har inte heller råd att skapa ännu mer internt missnöje bland de anställda – det är inte i bolagets intresse.

Lue lisää aiheista: