Därför är det farligt när hatet mot public service ökar

Sommaren 2017 jobbade jag ett halvår på Sveriges radio, dit jag hoppade över från Yle. Det var från ett public service-bolag till ett annat, men det fanns stora skillnader.

Det första jag märkte var att man såg betydligt noggrannare på objektivitetskravet i Sverige än i Finland. Att en anställd skulle ställa upp i val och sedan komma tillbaka och jobba som reporter, för att inte tala om politisk reporter, skulle ha varit helt otänkbart. Har du bekänt politisk färg är du bränd och kan inte jobba för public service längre.

Objektivitetskravet sträckte sig också till de sociala medierna. Jag minns att jag skrev en smått ironisk tweet om Donald Trump, och strax knackade chefen på dörren och bad mig radera den.

Ibland ter sig den nästan skenheliga objektiviteten lite absurd. I ett reportage jag gjorde för sporten på TV var inledningsbilden huvudpersonens – en löpares – fot som tog ett steg och sprang iväg. Den var vi tvungna att byta ut, för man såg vilket märke skon hade. Public service får inte göra reklam. Syns det stora varumärken i bild så blurras de i Sverige, men inte i Finland.

När journalister på SR eller SVT skriver något på sociala medier följs det alltid av en brasklapp: det finns andra bra sådana här också. Har en vän gett ut en bok och man postar en bild från utgivningsfesten: det finns andra bra författare också. Har man ätit en speciellt god fastlagsbulle: det finns andra bra caféer också. Allt för att undvika att journalisten verkar vara partisk.

Men det finns ett stort allvar bakom de nästan smått komiska brasklapparna. Inga vapen ska ges till public service-hatarna – och de är många i Sverige.

Speciellt sommaren 2017 gick hatet mot public service hett i sociala medier och var på en helt annan nivå än jag någonsin upplevt i Finland. Ett organiserat public service-förakt banar väg för ett politiskt klimat där det är okej att skära ner i public service.

Hatet på sociala medier kan vara ett tecken på att det snart finns en politisk grogrund för större nedskärningar.

Liselott Lindström

I Sverige fick SVT i slutet av året nedskärningskrav på knappa 20 miljoner euro och i början av året fick SR sparkrav som leder till att 180 tjänster försvinner och många program läggs ner.

Också i Finland har hatet mot public service blivit allt tydligare under de senaste åren. Kritisera får man förstås, det är allas rätt eftersom vi alla betalar för det. Hatet på sociala medier kan ändå vara ett tecken på att det snart finns en politisk grogrund för större nedskärningar.

Ett stympat Yle är hela folkets förlust. Men det finns självklart många andra bra mediebolag också.