SVT började satsa på verifiering – fick en bättre kontakt med publiken på köpet

Hur ska­ journalister göra för att ­reagera både på den ökade spridningen av desinformation och försöken att undergräva mediernas trovärdighet? Ett sätt är att satsa mer på verifiering av fakta, bilder och videor.

Sveriges television (SVT) hör till de mediebolag som under den ­senaste tiden börjat satsa metodiskt på ­verifiering. Det började med en grupp på tre personer som främst verifierade bilder och satellitbilder från kriget i Ukraina. I början av 2024 skapades SVT Verifiering med ett bredare arbetsfält och ett team på fem reportrar.

”Nyligen var det två svenska riksdagsledamöter som på X påstod att katastrofen i Valencia blev så omfattande på grund av ett EU-direktiv som tvingat Spanien att riva en massa dammar. Det här påståendet hade vi kanske inte sett om inte publiken hade hört av sig med tips”, säger Henrik Silver, redaktör på SVT Verifiering.

SVT:s granskning visar att den grafik som delades för att stödja teorin om de rivna dammarna i Spanien de facto visar de platser där det funnits mindre barriärer i floder.

---

SVT hade knappast fått tips från publiken om vad de ser för misstänkt innehåll på sociala medier om bolaget inte i slutet av september gått ut med budskapet i TV-sändningar och online att ”Verifieringshjälpen” nu efterlyste tips från publiken.

Verifieringshjälpen fick till en början många frågor och tips om världshändelser: allt från SVT:s Gaza-rapportering till läget i Libanon och Ukraina.

”Men nu på senare tid har det kommit in mer tips om Sverige än jag ­hade förväntat mig – sådant publiken stött på i sina egna flöden. Och det är fantastiskt. Det har tidigare varit svårt att ha en bra dialog med publiken och diskutera saker och ting”, säger Henrik Silver.

Silver berättar att de tagit emot lite över 900 tips eller frågor under den första 6 veckorsperioden sedan Verifieringshjälpen startade.

Han säger att en del av publiken verkar uppfatta SVT som något av ett onåbart fort. Silver hoppas att Verifieringshjälpen kan ändra på den uppfattningen.

”Det räcker att man skickar in en länk och ber oss titta på den. I stil med ’stämmer det här klippet med Ulf Kristersson eller är ljudet manipulerat?’”, säger Henrik Silver.

Silver tror att de som skickar in tips och frågor ser det som ett enkelt och roligt sätt att delta.

”Upplägget blir mer jämlikt. Vi möts på ett liknande sätt som när vi pratar och ställer frågor till varandra kring ett middagsbord.”

---

Henrik Silver var inställd på att också de opinionsbildare och X-debattörer som till vardags ifrågasätter SVT skulle höra av sig.

”De första veckorna var det både högt och lågt och en hel del arga, hotfulla och elaka meddelanden. Men nu senare under hösten har det blivit mer av ett sansat samtal”, berättar Silver.

I Finland är tilliten till medier överlag högre än i Sverige. Enligt Reuters Institutes färska siffror litar 69 procent av de finländska mediekonsumenterna på medierna medan motsvarande siffra är 50 procent i Sverige.

I Finland uppger hela 85 procent att de litar på Yles nyheter medan 77 procent av svenskarna litar på SVT. De som misstror Yle är 9 procent av de tillfrågade – motsvarande siffra är 13 procent för SVT.

Kan SVT med hjälp av verifiering öka sin trovärdighet bland dem som inte har förtroende för public service-­medier?

”Jag tror att det är bra med så mycket transparens, fakta och öppenhet som möjligt. Det finns de som misstror oss – vi ska lyssna på och prata med kritikerna och de får gärna komma till oss med sina påståenden där SVT enligt deras mening gjort fel. Det är bara via dialog som vi kan komma närmare ett gemensamt språk, närmare en gemensam sanning.”

SVT:s verifieringsspecialister utbildar reportrar och redaktörer i hela bolaget. Både Sverigeredaktionen ­(lokala nyheter) och barnredaktionen Lilla Aktuellt har nyligen fått varsin verifieringsreporter.

SVT vill med satsningen på verifiering dels slå ett slag för faktabaserad information – men också skapa egen journalistik via tipsen.

”De flesta som hör av sig till oss är intresserade och engagerade männi­skor som vill veta vad som är sant. De kan skriva till oss: ’Jag har sett en bild, hur ska jag göra för att själv avgöra om den är sann eller falsk?’”

Har SVT ett slags folkbildande ambition i fråga om verifiering?

”Ja, men så här är det. Vi som jobbar med verifiering, vi är väl lite grann nördar som tycker att det här är väldigt kul. Om det är någon annan som vill lära sig så säger vi ’absolut!’”

Henrik Silver tar Staffangymnasiet i Söderhamn som exempel. Gymnasieeleverna hade inför ett besök från SVT skickat in ett trettiotal klipp och bilder till SVT. Då reportrarna MariaLapenkova och Henrik Sköld från SVT Verifiering nyligen besökte gymnasiet fick eleverna under journalisternas handledning lära sig använda några av de verktyg som behövs för att verifiera klippen.

”De är ju smarta så de kommer att lära sig på nolltid.”