Det var visst ett anrikt jeansmärke som i föränderliga tider på 1980-talet körde på sloganen ”Quality never goes out of style”. Samma kunde sägas om lokaljournalistiken idag, skriver Magnus Londen.
I Lina Laurents artikel på föregående uppslag sägs mycket intressant.
Det antyds (och det antyds blott) till exempel att allt från mera samarbete (vilket är välkommet) till en större omorganisering till en fusion av de finlandssvenska tidningshusen – möjligtvis – står på agendan.
Det är alltså synnerligen spännande tider.
Men ännu intressantare är det som inte sägs.
Raseborgs tidigare stadsdirektör Tom Simola tar som bekant i dagarna över på Förlags Ab Sydvästkusten. Då är det minst sagt uppseendeväckande att en så erfaren samhällsreporter som Åbo Underrättelsers Dan Lolax reagerar så här:
”Jag tror att förtroendet kan få sig en törn av den här utnämningen.” (Yle 24.3.2017)
Orsaken Lolax uppger är att Simola, som tidigare varit kommundirektör på Kimito, varit kritisk gentemot ÅU:s bevakning. Lolax menar också att en tidigare kommundirektör har så många tentakler ute i ett lokalsamhälle – där han fortfarande bor – att allt som ÅU nu gör kommer att speglas mot denna koppling.
Visst, det finns en överdrift i det påståendet, men det finns också allvarlig substans.
Nåväl. Nu gavs då Simola möjlighet att bemöta kritiken och inge förtroende. Men istället blev det så här:
”Varför skulle jag ha en agenda i någon fråga överhuvudtaget?”
That’s it. Han konstaterar visserligen också att han har en stark känsla för rättvisa och att man kan publicera vad som helst så länge man har belägg för det. Men han tar sig inte besväret att vare sig bemöta kritiken på allvar eller tala för journalistisk integritet.
Nu kan man förstås tycka att journalistisk integritet inte måste vara det som en VD brinner för allra mest. Det finns ju chefredaktörer för sånt.
Eller finns det?
På ÅU kommer chefredaktören nämligen nu att rapportera till VD:n som också är ansvarig utgivare, vilket med all logik ökar risken för att det är VD:n som i sista hand kan styra det journalistiska.
Jag vet. En handfull finlandssvenska mediechefer och styrelsemedlemmar suckar frustrerande åt detta resonemang. Det tycker det är gammalmodigt. Att tiderna har förändrats. Att väx upp och se realiteterna, liksom.
Men det är just realiteterna som är poängen här. Om betalande kunder inte har förtroende för en produkt blir det problem.
Det var visst ett anrikt jeansmärke som i föränderliga tider på 1980-talet körde på sloganen ”Quality never goes out of style”. Samma kunde sägas om lokaljournalistiken idag. Och för mig betyder ”kvalitet” proffsig, oberoende och relevant journalistik.
Det är förstås inte så att en läsare dagligen reflekterar över om en tidning är ”oberoende” eller inte. Det är snarare en känsla, en uppfattning, om att man kan lita på sin lokalblaska.
Och den uppfattningen – den känslan – är värd mycket stålar.
I dessa tider av dyra mediekonsulter ska jag komma med ett gratisråd till Förlags Ab Sydvästkusten, och det kommer både från hjärtat och förnuftet:
Tänk om angående integriteten, och utse bums en oberoende journalistisk chefredaktör.
För en sak är vi ändå alla överens om: utmaningar finns det gott om.
Men det finns en annan sak som måste bestå om tidningen ska bestå: trovärdigheten.
Uusimmassa lehdessä
- Työelämäprofessori Laura Saarikoski haluaa opettaa kannattavan journalismin tekemistä. Opiskelijoita kiinnostaisi enemmän se, miten jaksaa työelämää.
- Luottamushenkilön on oltava diplomaatti, sanoo A-lehtien Elisa Miinin
- Haastattelun ja taustakeskustelun raja on selvä vain periaatteena