Journalismi

Nu ska köttpirogens historia få en egen bok

Fotografen Robert Seger hörde till de lyckliga som beviljades stipendier i stiftelsen för främjande av journalistisk kultur Jokes utdelning i april. Liksom många andra journalister och fotografer har Seger sett det ena uppdraget efter det andra gå upp i rök i coronakrisens kölvatten.

”Allt jag hade bokat i kalendern försvann på några dagar och tidskrifterna som brukar beställa mat- och resereportage avvaktar ännu för att se hur hela situationen utvecklas”, säger Seger.

Tack vare stipendiet på 5 800 euro kan han nu ägna sig åt att utforska något som han brinner för – mat och kulinarisk historia. Tillsammans med skribenten Kalle Kirstilä ska han gräva i köttpirogens historia.

”Lihisen antas komma från öst, men ingen annanstans görs sådana köttpiroger som i vårt land. Den har en okänd historia, i motsats till söta bakverk som är väldokumenterade långt bakåt i tiden.”

Han har jobbat ihop med Kirstilä tidigare, bland annat med en bok om kål, Pieni suuri kaali, som kom ut 2011. Det aktuella bokprojektet går under arbetsnamnet Lihapiirakan gastronomista historiaa (Köttpirogens gastronomiska historia) och väntas komma ut i början av 2021.

Inför arbetet med den nya boken har Seger och Kirstilä redan kartlagt femton lokala bagerier runtom i landet, som de kommer att besöka. Villmanstrand betraktas som något av köttpirogens huvudstad i Finland, men även Nyslott och Tavastehus håller fanan högt.

”Det finns förstås många roliga berättelser att samla in från olika städer. Jag är rädd att vår lihis kommer att trängas undan av snabbmat från andra delar av världen och därför är det viktigt att bevara recepten och dokumentera hela fenomenet.”

Nu får han alltså göra en inrikesresa och utforska lokal snabbmatskulinarism. På frågan om hans egen favorit sviker han inte hemstaden Åbo. Svaret kommer snabbt:

”En lihis kahella nakilla vid Martinsbrons grill.”