Journalisten

En del stress är bra

Kring 25 procent av finländarna upplever arbetsstress. När ska man oroa sig för en kollega eller vän som utbrister att hen är ”såå stressad” vid varje veckomöte?

Stress är ett naturligt tillstånd för människan, ett sätt för kroppen att psykiskt och fysiskt förbereda sig för en annalkande prövning – både verkliga prövningar och sådana som finns bara i ens tankar. Pulsen stiger, kroppen utsöndrar så kallade stresshormon och koncentrationen av glykos och fettsyror stiger.

”Stressen mobiliserar dig och får dig att agera, till exempel inför en idrottsprestation, ett föredrag eller en arbetsuppgift”, säger läkaren och forskaren Arja Uusitalo, vid Arbetshälsoinstitutet.

Arja Uusitalo har specialiserat sig på arbetsrelaterad stress och på återhämtning. Hon säger att det är svårt att definiera stress eftersom det både är en känsla och en fysisk reaktion. Att säga exakt när stressen blir dålig är också knepigt. Inom medicinen talar man om den negativa stressen som distress.

”I stället för att prestera på topp tack vare stressen känner man att man inte klarar av påfrestningen och börjar få negativa tankar”, säger Arja Uusitalo.

Den negativa stressen märks rätt ofta genom fysiska symtom: sömnproblem, trötthet, huvudvärk, hjärtklappning …

”När den negativa stressen tar över börjar man göra fel, får svårt att koncentrera sig och måste kämpa för att klara av olika uppgifter. Blir det för mycket negativ stress blir vi utbrända.”

 

Kring 25 procent av finländarna upplever arbetsstress. När ska man oroa sig för en kollega eller vän som utbrister att hen är ”såå stressad” vid varje veckomöte?

”På en del arbetsplatser kan det vara en jargong men ifall jag vore förman skulle jag nog diskutera med dem som säger så, särskilt om läget pågår i veckor.”

Arja Uusitalo säger att det ofta är familj eller arbetskamrater som märker att en människa mår dåligt innan hen själv gör det.

”En stressad person börjar ofta försumma sig själv och hoppar över pauser och måltider. Hens självkänsla sjunker och hen kan vara irriterad och sur. Det blir extra svårt på arbetsplatsen om det är en chef som mår dåligt.”

Arja Uusitalo säger att det är bra att fråga hur den andra mår eller varför hen inte äter. Hon tycker också att man ska kunna tala med sin förman och ge respons, även om det inte är lätt.

 

Mediebranschen har under de tio senaste åren präglats av organisationsreformer och samarbetsförhandlingar. Enligt Arja Uusitalo ökar osäkerhet och konflikter på arbetsplatsen i stor grad den negativa stressen. Att mediemänniskor arbetar med nyheter, sociala medier och ett ständigt pågående nyhetsflöde kan också öka riskerna för att det samlas för mycket negativ stress.

”Särskilt med unga har vi talat mycket om sociala medier och känslan att de förpliktigar dig att vara uppkopplad dygnet runt. Mycket handlar om hur man förhåller sig – känns det som ett tvång eller inte? Får du svårt att somna om du tittar på din mobil strax före läggdags?”

Arja Uusitalo säger att frilansar och egenföretagare kan vara mer utsatta än andra. Man vill inte eller har inte råd att låta bli att ta emot jobb.

”Det är vanligt att man emellanåt har fruktansvärt mycket jobb och emellanåt inget alls. I sådana lägen är det extra viktigt hur man leder sig själv och hur man gör sina kalendrar.”

Den som är anställd har också ett ansvar, säger Arja Uusitalo. 

”Arbetsgivaren kan inte säga att du ska sluta röka eller börja motionera.”


Läs mera

Tygla den dåliga stressen – “Den negativa stressen kommer när arbetsbördan är för stor och när man känner osäkerhet”, säger Jannika Lindén, journalist och arbetarskyddsfullmäktig.

Negativ stress – känn igen symptomen

  • Du har svårt att sova.
  • Du saknar handlingskraft.
  • Du är trött och utmattad.
  • Du blir lätt irriterad och otålig över småsaker.
  • Du är frånvarande och glömmer saker och ting.
  • Du har lågt självförtroende.
  • Du är ofta sjuk.
  • Du blir cynisk och likgiltig 
  • inför jobbet.
  • Du väljer bort vila, fritidsaktiviteter, nöjen och kontakt med släkt och vänner på grund av tidsbrist.
  • Du behöver alkohol, nikotin, koffein eller sömnmedel för att orka med vardagen, eller tar till fett, socker, alkohol eller nikotin som en tröst.

Reagera i tid

  • Fråga dig själv hur du mår.
  • Reagera när du märker att 
  • kolleger inte mår bra.
  • Sök hjälp om du är orolig över din mentala hälsa, till exempel från hälsocentralen eller arbetshälsovården.
  • Fundera på vad du behöver för att återhämta dig, under arbetsdagen och efter den.

 

Duodecim (Antti Mattila, 2018), Danska Journalistförbundet och Vårdguiden. För artikeln har också forskarprofessor Marianna Virtanen på Arbetshälsoinstitutet intervjuats.