”Torsdagen är den där typen av dagar som känns väldigt motig redan från början. Det är många små saker som går fel och du känner att du hela tiden måste kämpa. Inget går din väg. Det kan vara allt från förseningar i trafiken till datorproblem på jobbet.”
Journalisten Johanna Lemström läser högt ur tidskriften Elles horoskop och tidningen Västra Nylands kafferum fylls av skratt.
För en gångs skull känns horoskopet träffande. Datorproblem pågår som bäst – Bonniers redaktionella system ligger nere och i dag är det pressläggning för papperstidningen som dessutom har storspridning följande dag. Stämningen är uppsluppen, ”Felsökning pågår”, meddelar Bonnier, men tidningssidorna är redan i Sundsvall för ombrytning och där rullar det på som vanligt.
På plats är fem av tidningens åtta anställda: förutom Lemström journalisterna Thomas Sundström och Jesper Sundström. Med är också fotografen Lina Enlund och Johan Lindholm, senior key account manager.
På Västra Nyland följer man samma principer för distansarbete som i resten av koncernen: 60 procent på plats, 40 procent på distans, i mån av möjlighet.
Av dem som är på plats den här dagen är Lemström den som jobbar mest på distans. Hon jobbar vanligen hemifrån måndagar och fredagar.
”Då får jag jobba i lugn och ro. Jag tycker jag får mera gjort och kan disponera min tid bättre när jag jobbar hemma, och så är det bättre för mina katter.”
Enlund jobbar helst på redaktionen.
”Jag bor i en etta och behöver komma på jobb. Steget att åka iväg på ett uppdrag känns också kortare från redaktionen.”
Thomas Sundström är ofta ute på fältet.
”Det spelar egentligen ingen roll var jag jobbar. Jag sitter till exempel många timmar i bilen och skriver.”
Redaktionen håller veckomöte på tisdagar och i regel är alla närvarande då. Morgonmöten övriga dagar kan man delta i på distans. Telefonen används flitigt och information utbyts i Slack-kanalen.
”Vi är så få, nog har vi koll på varandra”, säger Thomas Sundström.
Johanna Lemström som också är huvudförtroendeperson för den redaktionella personalen på Hufvudstadsbladet Ab säger att hon tagit med sig en lärdom från coronapandemin – att varva ner.
”Att inte ekorrhjulet ska snurra på så jäkla hårt som det gjorde innan.”
Varierande praxis kring distansarbete på de svenskspråkiga redaktionerna
”Jobbar man med dagsnyheter hör till ens jobb att finnas där för sina kolleger också. Det är inte bara din egen text och ditt personliga journalistiska arbete som är viktigt – hela processen är ett grupparbete.”
Det säger journalisten Marianne Sundholm som tillsammans med sina kollegor på Hufvudstadsbladet skrivit många artiklar om distansarbete den här hösten. Ämnet engagerar, både läsarna och henne själv.
”Man hör jätte ofta argument om att det är mer effektivt att jobba hemma, något som kanske stämmer ibland men inte alltid. Men en arbetsplats ska väl handla om att känna sig inkluderad och uppskattad och att man ibland utmanas”, säger Sundholm.
Hur ser det då ut på de svenskspråkiga mediehusen i Finland? Så här svarar cheferna.
Bonnier News Finland, möjligt att jobba 40 procent på distans ifall ens arbetsuppgifter medger det.
”Policyn är samma för samtliga anställda på hela företaget. Hur många som jobbar på distans varierar, alla gör det inte och inte regelbundet men en stor del är åtminstone en dag i veckan på distans. Det funkar generellt bra men kan ha sina utmaningar, till exempel om många vid desken eller en viss typ av reportrar är på distans samtidigt. Risken med distansarbete generellt är utanförskap eller att man inte har lika bra koll på hur alla mår.”
Niklas Nyberg, chefredaktör
Hufvudstadsbladet Ab, möjligt att jobba 40 procent på distans ifall ens arbetsuppgifter medger det.
”Åtminstone i en redaktionell miljö är det bra att utföra största delen av arbetet på plats och naturligtvis ute på fältet. Nyckeln är interaktioner och det sker fler sådana när folk är på plats. Tittar man på arbetsgemenskapen som helhet handlar det om mycket mer än att utföra de uppgifter man fått tilldelade till sig. Men distansarbete har naturligtvis sin plats – det kan gälla vissa dagar, specifika uppgifter eller roller.”
Kalle Silfverberg, chefredaktör, Hufvudstadsbladet
Nya Åland, i första hand arbete på redaktionen
”Utgångspunkten är att man jobbar på plats men enligt överenskommelse med nyhetschefen kan man jobba på distans. Vi har landat i att alla ska vara på plats eftersom det är mest tidseffektivt i vardagen – med snabbare kommunikation. Men vi är ett litet företag och kan anpassa oss enligt behoven.”
Anna Björkroos, publisher
Svenska Yle, varierande
”Den enda absoluta principen är att ingen jobbar enbart på distans. Vi utgår alltid från arbetsrollen och verksamhetens behov. I vissa delar görs jobbet till 100 procent på plats, till exempel vid nyhetsdesken. Vi utgår från teamet och har gett teamet möjligheter att tillsammans som grupp fundera på vad som fungerar för dem.”
Linda Sandqvist-Forsgård, HR-partner
Tidningen Åland, ingen policy kring distansjobb
”Utgångspunkten är att vi är på kontoret som ligger mitt i stan. För dialog, kreativitet och det journalistiska utbytet av tankar är det fördelaktigt att jobba på plats tillsammans. Men vi försöker vara så agila som möjligt och när det behövs kan man jobba på distans.”
Daniel Dahlén, vd, chefredaktör och ansvarig utgivare
Ålands Radio, distansarbete sällsynt
”I praktiken har vi väldigt lite distansarbete i och med att vårt arbete är svårt att göra på distans. Programledarjobb förutsätter att man befinner sig i en studio, centraldesken ska gärna sitta ihop för att jobba effektivt och för reportrar är det svårt att få bra kvalitet på telefonintervjuer om de görs hemifrån. Men då det är möjligt är distansarbete oftast okej.”
Fredrik Sonck, vd
ÅU Media, flexibelt
”Vi har personal på fem olika orter och har alltid jobbat utspritt då vi har ett stort bevakningsområde. Distansarbete är naturligt eftersom alla inte är samlade på ett och samma ställe. Tröskeln att ringa varandra är väldigt låg och vi hörs ofta per telefon. På teams-möten har vi kameror på, det är viktigt att se miner och kroppsspråk. För oss handlar det om flexibilitet, pragmatism och tillit åt båda hållen.”
Susanna Landor, chefredaktör för Åbo Underrättelser och vd för ÅU Media
Uusimmassa lehdessä
- Johtaisiko sota Suomessa itsesensuuriin? Ukrainan opit kertovat, mitä kriisi tarkoittaa toimituksille.
- Arkinen työkalu vai internet-ajan suurin mullistus? Mediatalot eivät halua myöhästyä AI-siirtymästä
- Median pitää korjata virheensä – ja päättäjien pitää luottaa mediaan
- Konsten att behålla kritisk distans även då du bastat med politiker