Journalisten

Lång rubrik på webben ger klick

Vi tar in en stor del av våra nyheter via små skärmar, men fortfarande följer många artiklar samma mönster som tryckta nyheter. Först nu satsar mediehusen på fortbildning i webbjournalistik.

Principen ”webben först” gäller numera i snart sagt alla mediehus, men övergången till digitalt fokus kräver en omfattande förnyelse också när det gäller hantverket. Rubrik och ingress har inte samma funktioner som i traditionella tidningsartiklar.

”Det finns nog ännu en hel del att jobba med i övergången till digitala medier. Journalister som arbetat i många år med att skriva texter  för tidning kan ha svårt att tänka om”, säger Charlotta Svenskberg, språkstöd för de finlandssvenska tidningsredaktionerna.

Hon läser dagligen journalistiska texter, både i tryck och på webb, och har några handfasta råd som hon kontinuerligt upprepar till journalister. Webbtexter ska vara korta och koncisa, meningsbyggnaden rak och enkel. Bisatser bör användas med försiktighet. 

”På en del redaktioner läggs ett stort ansvar på att skribenten själv ska se till att artikeln får illustration och utformning för publicering på webben. Därför behöver skribenten planera helheten så att texten talar för sig själv och inte som tidigare utgå ifrån att artikeln kommer att hanteras av layoutare.”

 

Den största synliga skillnaden mellan en traditionell tidningsartikel och en webbartikel är rubriken. Konsten att skriva en kort, slagkraftig och gärna fyndig rubrik uppskattas inte som förr. Nu får rubriken gå på tre rader, bara den fångar läsaren och berättar vad nyheten handlar om.

”Som nyhetschef uppmanar jag reportrarna att skriva rubriken först. Den kan senare redigeras, men om du inte vet vad det ska stå i rubriken vet du knappast heller vad som är det viktigaste i artikeln”, säger Annakaisa Suni.

Hon är nyhetschef på Hufvudstadsbladet sedan juni och har under de senaste åren arbetat på Svenska Dagbladet och Dagens Industri.

”Det råder nu igen en positiv anda på redaktionerna både inom Bonnierkoncernen och Schibsted. Ännu för ett par år sedan utgick mediehusen ifrån att klick skulle ge inkomsterna för webbjournalistik. Nu har man fått en växande andel läsare att betala för premiumnyheter, den typ av nyheter som de flesta journalister gillar att jobba med.”

Jakten på klick är ändå viktig och det är den som gjort att rubrikerna vuxit både på längden och i informationsmängd.

”Jag tror att alla reportrar kan bli bättre på att skriva så att de fångar läsarna på webben. Under hösten kommer vi att ordna utbildning på Hbl för våra reportrar om hur de ska bli bättre på att skriva rubrik och ingress.” 

Hbl är man också på väg att frångå ett roterande schema där reportrar sitter som webbredaktörer.

”Det kräver speciell kompetens att jobba som webbredaktör. På svenska tidningar har man sedan flera år webbredaktörer som kollar artiklar innan de läggs ut och kan utnyttja statistik över vilka nyheter blir lästa”, säger Suni.

På HSS Media övergick man till digitalt fokus för ett år sedan och i början av året ordnades en stor workshop om rubriksättning för koncernens journalister.

”Vi insåg att den klassiska tidningsrubriken inte funkade på webben. Samtidigt som rubriken blir längre och mer informativ tar den också en del av ingressens traditionella uppgift och det är viktigt att de olika delarna samspelar så att det inte blir tårta på tårta”, säger Nina Dahlbäck, nyhetschef på Vasabladet.

Hon framhåller att det på Vasabladets redaktion pågår en ständig diskussion om hur texter är uppbyggda och paketerade med länkar, citat och bilder.

”Vi har massor att jobba med, men det finns ett stort intresse för webbjournalistik hos journalisterna, oberoende av ålder. Alla vill lära sig skriva så att de fångar sina läsare och de vill följa med hur de egna artiklarna blir lästa”, säger Dahlbäck.