När skattepengarna blev affärshemlighet

Vet du vad dotterbolagen i din hemkommun håller på med? Så där på riktigt och inte bara på ett ungefär. Vet du vad det står i avtalen som din kommun gör upp med underleverantörer och avtalsparter? I Journalistreglerna står det att: ”Journalister är i första hand ansvariga inför sina läsare, lyssnare och tittare. Dessa har rätt att få veta vad som händer i samhället.”

Och vart deras skattepengar går, tänker jag mig.

Jag har faktiskt ofta ingen aning längre. När jag ber om att få se handlingar får jag besked om att de är hemligstämplade, eftersom de innehåller affärshemligheter. Vad det står i arrendeavtalet som Jakobstads hamn Ab gjort med ett företag som vill starta fiskodling får jag inte veta. Det är så hemligt att inte stadsstyrelsen får veta, eller ens behöver veta, skriver stadsjuristen som svar när en fullmäktigeledamot opponerar sig mot bristen på insyn.

Vad månne det står i det hemliga aktieägaravtal som staden Jakobstad gjort upp med Jakobstads torgparkering angående parkeringsgrottan? Stadsstyrelsens medlemmar har inte sett några ekonomiska kalkyler, ingenting, men förordade ändå tilläggsanslag. Två medlemmar opponerade sig, men majoriteten vann, demokratiskt nog.

Stadsfullmäktige tog beslut om ytterligare anslag på 150 000 euro, utan att se vare sig aktieägaravtal eller finansieringsplan. En fullmäktigemedlem vände sig till förvaltningsdomstolen. Det är tre år sen och någonstans på vägen glömdes allt bort. Ingen frågar längre, och jag trillade också av vagnen i något skede. Nu har revisionsnämnden i Jakobstad har dragit öronen åt sig. De efterlyser mera öppenhet kring dotterbolagen, kärnan är brist på demokrati och insyn, säger nämndmedlemmar till Yle Österbotten.

Det kärvar inte bara i Jakobstad. Lika illa gick det när koncernsektionen i Esbo ville se Västmetrobolagets hemliga utredningsrapport. Förklaringarna var svepande och man hänvisade till affärshemligheter, berättar sektionsmedlem Stig Kankkonen till Yle. Viceordförande Jouni J. Särkijärvi ansåg å sin sida att det är tryggare om sektionen inte får ta del av rapporten.

Jag vill inte ta det ansvar som kommer med att ha läst rapporten.”

Genom bolagisering och upphandling har vi lyckats skapa ett system där skattemedlen får fri rörlighet medan ansvaret begränsas och insynen är minimal. Ett system som därmed bäddar för korruption, men lär vara ruskigt effektivt och spara enorma summor. Fast det är svårt att med säkerhet veta eftersom det mesta är hemligstämplat.

Bara för att Finland just nu är det tredje minst korrupta landet i världen är vi på inget sätt immuna eller ens vaccinerade. Demokrati, och skattemedel för den delen, är färskvaror som ska vårdas ömt.

Med nuvarande lagstiftning blir bilden av lokalreportern som demokratins vakthund allt mera utopisk. I bästa fall är reportern en demokratins sällskapshund. Det blir inga avtal att tugga i sig, hur man än skäller. Men kanske ett trevligt pressmeddelande att gnaga på alltmedan den bolagiserade karavanen raskt drar vidare.