Journalisten

Johanna Törn-Mangs leder Svenska Yle in i en renässans med lyssnande mediekonsumenter.

För drygt tio år sedan skulle snart sagt alla Yle-journalister lära sig att skriva nyheter. Medievanorna höll på att ändra och det fanns ett enormt behov av skrivna nyhetsartiklar på webben. Traditionella medier, som radio och tv, ansågs av många experter vara lika dödsdömda som papperstidningen. ”Webben först” blev slagordet på mediehusen och kollisionen mellan privatägda medier och statliga Yle var ofrånkomlig.

I tio års tid har gnabbet pågått, men i höst kommer riksdagen att behandla ett lagförslag som ska begränsa Yles publicering av innehåll i textform. Lagförslaget initierades efter att Medieförbundet för ett par tre år sedan lämnat in ett klagomål till EU-kommissionen om att Yles verksamhet på webben bryter mot EU:s regler om statsstöd. Enligt Johanna Törn-Mangs, direktör för Svenska Yle sedan juli i år, är Yle väl rustat för en eventuell förändring.

”Vi har redan under några års tid flyttat över tyngdpunkten från textbaserade artiklar till video och audio. Det finns goda förutsättningar för oss att anpassa oss till en eventuell lag.”

Själv har hon en lång bakgrund som skrivande journalist. Under studietiden i början av 1990-talet arbetade hon som Studentbladets Åboredaktör och fortsatte journalistbanan som frilansare på bland annat Yle direkt efter sin magisterexamen i ekonomi. Även om hon valde att studera ekonomi vid Åbo Akademi hade hon en klar målsättning att bli journalist.

”Redan som 14-åring bestämde jag mig för att bli journalist. En familjebekant, som själv var journalist, rekommenderade mig att studera det som intresserade mig, eftersom vägarna till journalistyrket är många.”

Efter några år som frilansare blev hon anställd på Hufvudstadsbladet, där hon arbetade på olika redaktioner och befattningar åren 1995 – 2012. De sista två åren, då på KSF Media, var hon digital chef innan hon hoppade över till Svenska Yle. Där följdes två år som webbchef av tre år i USA som korrespondent och webbproducent som i sin tur följdes av tre år som mediechef innan hon i april i år utsågs till direktör och ansvarig utgivare för Svenska Yle. Företrädaren Marit af Björkesten trappade ner efter åtta år i direktörsstolen.

Törn-Mangs vill inte hålla med om att hon nu nått toppen av sin karriär.

”Jag är inte typen som planerar sin karriär. Däremot har jag lätt att bli ivrig inför nya arbetsuppgifter och under åren har jag pendlat mellan chefsjobb och reporterjobb, eftersom de varit intressanta.”

Nu är hon ivrig på att leda Svenska Yle och säger att hon sökte jobbet av flera orsaker.

”Dels är det ett spännande jobb där vi får utveckla nya former av medieinnehåll och dels känns det meningsfullt att arbeta i kärnan av public service. Coronakrisen har igen visat på det stora behovet av kvalitetsmedier. Dessutom har Svenska Yle en viktig roll för gemenskapen inom Svenskfinland.”

Även om finlandssvenskar på många håll uppfattas som en enhetlig grupp finns det en stor spridning av intressen bland de finlandssvenska mediekonsumenterna. Det blir tydligt, inte minst genom den återkommande diskussionen om musikutbudet i Yle Vega.

”Vegas lyssnare är till största delen mellan 35 och 100 år och har förstås olika preferenser och vanor. Det intressanta med satsningar på poddar är att de också ger ett tillskott för vår traditionella radiopublik. En bra podd har ett genomarbetat journalistiskt innehåll eller en manusskriven berättelse, precis som ett bra traditionellt radioprogram.”

 

Utbudet av poddar kommer att breddas, inte minst för publik nedåt i åldrarna.

”Vi utvecklar nya poddar, bland annat sådana som riktar sig till barn. I USA pågår en trend där unga allt mer väljer att lyssna på prat i stället för musik. Det är en trend som vi vill bejaka.”

Liksom många andra mediehus har Yle under 2000-talet genomfört många personalreformer, som tärt på personalen.

”Nu har vi en organisation som fungerar bra. Det finns gott om samarbete mellan olika redaktioner och genrer.”

De missförhållanden som timanställda på Svenska Yle beskrev i Journalistens granskande artiklar under vårvintern har hörsammats och är, enligt Törn-Mangs, på väg att bli åtgärdade.

”En del problem var kända från tidigare, men jag blev personligen överraskad över att flera uppfattade att de inte blev hörda. Vi gör årligen flera personalundersökningar som brukar visa att medarbetarna till allra största delen är ivriga och nöjda.”

Journalistens granskning fick stort gehör både inom och utanför Yle och har nu lett till tre konkreta åtgärder inom Svenska Yle.

”Vi bestämde att vi skulle börja ha regelbundna utvecklingssamtal också med visstidsanställda. På bolagsnivå har vi börjat gå igenom alla avtal för att se att de uppfyller kraven. Dessutom har vi fastanställt två nyhetsreportrar och en reporter på X3M.”

Hon ser också en positiv trend i att unga återfått tron på journalistiken som yrkesval.

”Vi hade 200 ansökningar till sommarjobben i år så det finns gott om unga människor som vill jobba med journalistik”, säger Johanna Törn-Mangs.