”Det är problematiskt om mediernas roll och deras stödbehov villkoras med coronavirusutbrottet”, skriver Dan Lolax.
Elina Grundströms rapport om hur medierna kan stödjas då covid-19 dränerat dem på annonsintäkter fick ett blandat mottagande i slutet av april. En del uppskattar förståelsen för lokaltidningarnas stödbehov, andra kritiserar förslaget att en nämnd skulle fördela stödet.
Också nivån på stödet väcker diskussion. Grundström talar om ett akut stöd på åtminstone 10 miljoner euro och om ett permanent presstöd på tiotals miljoner euro. Kommunikationsminister Timo Harakka (SDP), som beställde rapporten, har lovat en blygsammare summa i akut stöd. Vad gäller ett permanent presstöd så finns det ett löfte om att föra den politiska diskussionen i höst.
Kalla mig cynisk, men chansen är rätt liten att det i höst, med en offentlig ekonomi i fritt fall, finns en parlamentarisk enhällighet om ett betydande presstöd som sträcker sig över regeringsperioderna. Jag gissar att om en redan ansträngd statskassa ska öppnas för också kommersiella medier så kommer en del partier kräva att Yles finansiering ses över.
Kommunikationsministern gjorde rätt i att beställa en utredning, och Grundström ska ha en eloge för ett raskt arbete. Men jag kan inte göra annat än att måla fan på väggen – och hoppas att jag har fel.
Coronakrisen har påskyndat behovet av ett presstöd. Samtidigt är det olyckligt att stöden, det akuta och det mer långsiktiga, kopplas till just den här krisen, vars konsekvenser vi inte ens sett början av.
Den rådande situationen beskrivs allmänt så här: människors behov av nyheter (om covid-19) är enormt men samtidigt försämras mediebolagens ekonomiska förutsättningar för att producera dessa nyheter. Beskrivningen är korrekt, men det är problematiskt om mediernas roll och deras stödbehov villkoras med coronavirusutbrottet.
Oberoende nyhetsmedier behövs oavsett av omständigheterna och deras existens har varit hotad redan länge. Det här vet Grundström, som i sin rapport konstaterar att journalisternas antal minskat med en tredjedel under 2010-talet. Det här vet minister Harakka, som säger att Finland inte haft en mediepolitik på 10 år.
Men eftersom stödförslaget introduceras när ett helt samhälle står med mössan i hand utanför budgetförhandlarnas dörr, så kommer det att politiseras och rangordnas bland alla andra stödbehov.
Också utan oppositionens välsignelse får regeringen säkert till stånd ett riktat akut stöd, kanske till och med ett permanent stöd. Men omständigheterna kommer att göra stödet blygsamt och dess långsiktiga överlevnad osäker.
Uusimmassa lehdessä
- Työelämäprofessori Laura Saarikoski haluaa opettaa kannattavan journalismin tekemistä. Opiskelijoita kiinnostaisi enemmän se, miten jaksaa työelämää.
- Luottamushenkilön on oltava diplomaatti, sanoo A-lehtien Elisa Miinin
- Haastattelun ja taustakeskustelun raja on selvä vain periaatteena