Media-ala

Efter kritiken mot chefredaktören fick Emma Strömberg inte fler arbetsturer på Åbo Underrättelser

I slutet av augusti anmäler åtta av Åbo Underrättelsers 13 journalister sin chefredaktör Tom Simola till Opinionsnämnden för massmedier. Beslutet fattas efter att delar av redaktionen först på andra sätt försökt få motiveringar till varför en uppföljande artikel till en granskning gjord av journalisten Emma Strömberg inte publiceras.

Granskningen från 28 maj 2022 handlar om lokalpolitikern Leena Kaunislahti (VF) som enligt ÅU spridit desinformation och svartmålat en ukrainsk förening i Åbo. En uppföljande artikel publiceras samma dag på webben. Efter att Strömberg 2 juni är i kontakt med Vänsterförbundets fullmäktigegrupps ordförande Mirka Muukkonen, för en kommentar om hur partiet behandlat frågan, får Strömberg besked att ÅU inte publicerar fler artiklar.

Före det har Muukkonen per e-post förbjudit Strömberg att publicera intervjun och varit i kontakt med Simola per telefon. På redaktionen råder ovisshet om chefredaktören påverkats av utomstående. Enligt Simola publicerades inga fler artiklar om fallet eftersom ämnet fått tillräckligt med utrymme och inget nytt hade framkommit.

I dag, tre månader efter anmälan, bubblar det fortfarande under ytan. En rundringning till över tio nuvarande och före detta anställda vid Åbo Underrättelser målar upp en djup misstro mot tidningens journalistiska ledarskap.

”Jag är rädd för att göra något känsligare (journalistiskt jobb), särskilt efter det som hände
i somras”, säger en anställd som, liksom de flesta intervjuade, framträder anonymt av rädsla för repressalier.

”Jag tror inte att han skulle stödja mig förbehållslöst som journalist i ett svårt läge, det beror helt på om granskningen skulle gå i hans intressen eller inte. Jag har aldrig fört en journalistisk diskussion med Simola. Det finns affärsmål men inte journalistiska mål”, säger en annan anställd.

Över hälften av dem som jobbar som journalister vid ÅU är tveksamma till om de skulle backas upp av chefredaktören i ett mer komplicerat fall.

Att sätta fingret på vad det bristfälliga journalistiska ledarskapet egentligen handlar om är inte helt lätt. Dels handlar det om brist på tillit, dels om situationer där chefredaktören enligt en del anställda inte motiverat sina journalistiska beslut.

När Simola utsågs till vd 2017 hade han ingen journalistisk erfarenhet. Han kom från posten som stadsdirektör i Raseborg. Flera källor uppger att hans kunnande i journalistiska frågor förbättrats under åren men att han saknar förståelse för vad det journalistiska arbetet går ut på i praktiken.

Ytterligare en aspekt i ledarskap som lyfts fram är att Simola, enligt flera källor, talar föraktfullt om sina egna medarbetare.

”Jag blev chockad över att han talade så fult om sina anställda och att han gjorde det med utomstående. Det var som om han idiotförklarade dem och beskrev hur de inte var redo att förändras”, säger en källa som varken arbetar eller har arbetat för ÅU Media.

En intervju med Tom Simola ordnar sig utan problem. Han möter upp i ÅU:s nya kontor i Hansa-kvarteret, som ligger mitt i centrum.

Simola själv säger att det är viktigt att journalister har förtroende för sin chefredaktör. På frågan varför inleder han med att berätta att han inte är chefredaktör på heltid, utan cirka 40 procent av tiden.

”Jag ansvarar också för IT, jag skriver ledare, jag godkänner alla räkningar och jag är styrelseordförande för dotterbolaget Å Communications.”

Han konstaterar att tidningens två nyhetschefer leder det dagliga arbetet och att han är i kontinuerlig kontakt med dem angående journalistiska beslut.

Simola säger att det på ÅU funnits en stark kollektiv beslutskultur.

”Jag har sagt att, när det gäller publiceringsbeslut i svåra fall, så är det i sista hand chefredaktören som gör besluten.”

Men varför är det viktigt att journalisterna har förtroende för chefredaktören?
”För att samarbetet ska fungera. Och jag ser inte att det inte skulle fungera. Jag har att göra med journalisterna varje dag.”

En del redaktörer beskriver ditt journalistiska ledarskap som otydligt. Vad tänker du om det?
”Jag har många gånger sagt att om de gör en artikel så kan jag inte på förhand ta ställning till den innan jag har läst den. Det tycker jag är relevant.”

En annan fråga om ledarskapet: flera personer har vittnat att du talar föraktfullt om dina medarbetare.
”Det stämmer nog inte … Jag minns inte en sådan grej överhuvudtaget … Icke.”

Svenska Yle rapporterade om anmälan till Opinionsnämnden i slutet av oktober. I en intervju för HBL (1. 11. 2022) kopplade styrelseordförande Lasse Svens ihop bristen på förtroende för det journalistiska ledarskapet med en pågående förändringsprocess.

”Att jobba med digitala plattformar och snabbrapportering av det som händer utöver den traditionella journalistiken skapar frustration i organisationen”, sade han i HBL.

Tom Simola är chefredaktör och ansvarig utgivare för Åbo Underrättelser. Han säger att anmälan till ONM delvis handlar om förändringsmotstånd inom redaktionen. Att en anmälan gjordes överraskade honom eftersom han anser att saken i sig är klar som korvspad. Foto: Jussi Vierimaa


Simola tror också att anmälan hänger ihop med förändringar.

”I stegen mot digitalisering har vi inom redaktionen haft olika syn på sättet att jobba.”
Majoriteten av journalisterna på ÅU förnekar bestämt att anmälan och utvecklingen på redaktionen har något med varandra att göra.

”Att problemet egentligen skulle vara skiftet mot det digitala är bullshit. Problemet är att vi varit konstant underbemannade under en lång tid, men det är inte kopplat till anmälan”, säger en anställd.

”De har misstagit en redaktion som är totalt överarbetad för en redaktion som inte vill ändra sig. Arbetstakten är otroligt hård och kravet på att producera två till tre artiklar om dagen gör att den journalistiska kvaliteten lider. Det känns om vi mest kopierar pressmeddelanden”, säger en annan.
Simola tillbakavisar kritiken och säger att ”ingen är direkt överbelastad med jobb”.

”De flesta jobbar helt inom normal arbetstid, kommer till halv nio och jobbar till halv fem. Men kanske det handlar om att tempot har ändrat, vissa saker måste vara färdiga redan på förmiddagen.”


Journalisten Emma Strömberg fick inga nya arbetsturer på ÅU efter att redaktionen krävt motiveringar av chefredaktören till varför hennes text inte publicerades. ”Jag tycker fortfarande att det är jättetråkigt att jag inte kan bevaka lokala skeenden i Åbo – vilket jag brinner för. Det är också tråkigt att inte få jobba tillsammans med de människor som känns som min journalistiska familj.” Foto: Karl Vilhjálmsson

För Emma Strömberg har hösten varit omvälvande. Efter att ha jobbat på ÅU i olika repriser mellan 2015 och juli 2022 är hon nu frilansjournalist. När hon gjorde granskningen av Kaunislahti jobbade hon för ÅU kring två dagar i veckan. Men dagen efter att ÅU:s redaktionsklubb i juni skrev ett gemensamt uttalande till Simola, i vilket man bad om journalistiska grunder för beslutet att inte publicera den uppföljande artikeln, fick Strömberg e-post med besked om att hon inte får fler arbetsturer under hösten. Simola skrev att ÅU av ekonomiska orsaker måste klara sig med den ordinarie bemanningen.

Hur tolkade du mejlet?
”Som att det var direkt kopplat till att redaktionen fortsatt kräva svar på varför artikeln stoppades”, säger Strömberg.

Enligt Simola finns det inget samband. Han säger att det var bestämt redan tidigare att Strömberg inte skulle få fler arbetsturer.

Men ni har haft andra inhoppare efter det.
”När någon är sjuk så måste vi ta inhoppare för att få ut en tidning men situationen lever hela tiden.”

När jag kom till redaktionen i dag erbjöd du mig jobb som inhoppare på ÅU.
”Det var nu mest ett skämt, att var hittar man inhoppare i Åbo.”

Sticker det inte lite ut att den person som lyfte fram en kritiskt fråga inte får nya arbetsturer medan andra inhoppare nog är välkomna?
”Inte ser jag något konstigt i det.”

En annan fråga som flera av de intervjuade på ÅU reagerat på, liksom Strömberg, är hur Simola beskrivit henne som en utomstående frilans som ”med våld skulle få sin tredje artikel publicerad” (Iltalehti 2. 11. 2022). Detta trots att Strömberg arbetat regelbundet för ÅU, med dagslön och där arbetssgivaren dragit av bikostnaderna.

”Nå, min tolkning är att hon inte varit timanställd inhoppare, hon har inte varit anställd överhuvudtaget. Hon har bara jobbat mot oss nu och då”, säger Simola.

Anmälan mot Simola torde behandlas av Opinionsnämnden i januari. Samtidigt fortsätter vardagen på redaktionen och stämningen beskrivs som ”helt okej”, av Monica Forssell webbchef och arbetarskyddsfullmäktig.

”Det är klart att den anmälan som en del av redaktionen gjorde inte har gått obemärkt förbi. Men samtidigt, av helt andra orsaker, har vi startat en process tillsammans med företagshälsovårdens psykolog. Processen omfattar samtal och kommer småningom att inkludera hela bolaget.”

Har det vidtagits åtgärder för att återställa förtroendet?
”Hittills har förtroendefrågan inte behandlats men jag har förstått att samtalen med företagshälsovården kommer att fortsätta. Kanske det då finns möjlighet att ventilera också förtroendefrågan. Hoppas det”, säger Forssell.

Journalisten hade stämt träff med styrelseordförande Lasse Svens för en intervju, vilken han avbokade. Svens meddelar senare att han ”inte har intresse av att ställa upp på en intervju gällande ÅU Media”.

Stöd och gamla pengar håller ÅU Media flytande

När Tom Simola tillträdde som vd 2017 var målet att verksamheten skulle vara lönsam två år senare. År 2019 kom och gick men ÅU Media gjorde och gör fortfarande förlust, i fjol drygt 270 000 euro. De ekonomiska målsättningarna har justerats och i dag heter det att ”intäkterna ska täcka kostnaderna för verksamheten i framtiden”.

Trots fem år med negativt resultat tycker Simola att bolagets lyckats rätt bra, särskilt då man jämför med hela branschen. Omsättningen ligger på samma nivå som för fem år sedan, kring 2,7 miljoner euro.
”Prenumerationsintäkterna har ökat med 25 procent under de senaste fem åren och annonsintäkterna är rätt stabila.”

Att prenumerationsintäkterna har ökat främst handlar främst om prishöjningar. Antalet pappersprenumerationer har sjunkit stadigt under de senaste fem åren. För ÅU har antalet prenumerationer gått från 5 200 till 4 000 sedan 2017. För Pargas Kungörelser har prenumerationerna gått från 4 000 till 3 500. Samtidigt ökar antalet digitala prenumerationerna – i dag är de drygt 1600 (siffrorna från bokslutet 2021). I ÅU Medias bokslut 2021 står det att ”de två största orsakerna till minskningen av upplagan är att prenumeranten avlider eller flyttar in på vårdhem.”

”Jag har räknat på statistik från Pargas och Kimitoön och gjort en jämförelse. Antalet avlidna i ett område korrelerar överraskande mycket med vår upplageförändring”, säger Simola.
Det låter lite uppgivet eller som att skjuta problemet ifrån sig.

”Det är svårt att hitta nya prenumeranter när det gäller print. På digisidan har vi fått och får nya läsare. Än så länge har totalupplagan inte minskat.”

Under de senaste åren har externa stöd fått en allt viktigare roll i ÅU Medias ekonomi. I år uppgår statsstödet för medier på minoritetsspråk till 158 000 euro för Åbo Underrättelser och Pargas Kungörelser. ÅU får i år också 13 500 dollar av Googles News Equity Fund för att utveckla tjänster på webben. I fjol var det externa stödet totalt 78 000 euro och året innan över 200 000 euro.
Är och kommer ÅU att vara beroende av stöd?

”Ja absolut. Det finns inte en chans att det skulle gå utan stöd. Jag har sagt det förut, att skulle man göra det här på ekonomiska grunder så skulle det inte löna sig att överhuvudtaget tänka på saken.”
Simola säger att det finns en finlandssvensk aspekt i frågan – att ha en regional tidning på svenska. Han påpekar att ÅU Media i en handvändning kunde korrigera det negativa resultatet i bokslutet, genom att gå ner i utgivningsdagar och minska utgivningen på papper.

”Men det har stora konsekvenser för personalen, antalet utgivningsdagar och annat. Det kommer inte att vara någon enkel process, den dag vi ska börja gå ner i utgivningsdagar. Därför tror jag att det gagnar alla att kämpa på och upprätthålla printtidningen så länge som möjligt.”

Att ÅU Media kunnat göra ett negativt resultat de senaste nio åren har bolaget att tacka ”gamla pengar” för. Bolaget sålde 2011 sin andel i Åbo kabel-tv – en affär som inbringade cirka 2,5 miljoner euro. När Simola började som vd 2017 hade bolaget drygt 2 miljoner euro i eget kapital. I dag är summan kring en miljon. Fortsätter utvecklingen i samma takt som hittills är det egna kapitalet slut om cirka fem år.
”Vi har beaktat det i alla våra kalkyler och har nog femårsplaner framåt med olika scenarion. Vi ser inte att det här tar slut om fem år.”

Samtidigt säger Simola att det är en ekonomisk omöjlig ekvation att fortsätta på samma sätt med tanke på de kostnadsökningar som skett särskilt i år. Bland annat papper, tryck och distribution har blivit rejält dyrare.

Vad är då planerna?

”Om fem år tror jag att det är den digitala och på sikt lättare ekonomiska versionen som måste ta över och ersätta den här tunga papperssidan.”

Om man ser på koncernen ÅU Media så sticker dotterbolaget Å Communications ut med positiv tillväxt och goda resultat. Kommunikationsföretaget grundades 2017 och har i dag nio anställda. År 2021 betalade företaget för första gången vinst till sina ägare.

”Å Communications är en ny produkt och vi söker hela tiden efter nya grejer som kunde ge nya intäkter.”
På tal om intäkter – fick du 30 000 euro i löneförhöjning i fjol? Tittar man på skatteuppgifterna så ser det nämligen ut så.

”Nej, sedan jag började har jag en gång fått en liten löneförhöjning. Inkomster kan komma varifrån som helst.”

År 2021 tjänade Simola 163 000 euro i förvärvsinkomster. Året innan var hans inkomst 133 000 euro.

Hur ser du på din egen framtid inom ÅU Media?

”Det är ett jätteintressant jobb och mitt hjärta brinner för Svenskfinland. Jag tycker om att komma på jobb varje morgon.”

Hur ÅU Medias styrelse ser på bolagets framtid, ekonomi och på förtroendekrisen på Åbo Underrättelser får vi inte veta. Lasse Svens, styrelseordförande för ÅU Media skriver per e-post att han “inte har intresse av att ställa upp på en intervju gällande ÅU Media”.