Kriget i Mellanöstern har blivit en enorm utmaning för journalister. I en konflikt som är så dramatiskt polariserad och engagerar världen över är risken överhängande att publiken ser det den vill se som sant. Om fel information går ut spelar det mindre roll att det senare dementeras: det har redan blivit sanning i mångas öron. Och propagandisterna gnuggar sina händer.
Propaganda och desinformation har självklart alltid varit en väsentlig del av krigföring. En av propagandans mästare, Joseph Goebbels, listade som bekant principer för den propaganda som Nazityskland följde under andra världskriget. En av principerna var att propaganda måste distribueras i relevanta kanaler för att nå ut till publiken. För Nazityskland betydde det att man köpte upp till exempel tidningar och biografer i neutrala och ockuperade länder och på så sätt kontrollerade informationen som gick ut där.
Propaganda måste distribueras i relevanta kanaler för att nå ut till publiken.
Liselott Lindström
Att alltid reflektera över vem som drar nytta av att ett visst narrativ sprids och att vara källkritisk ska sitta i ryggmärgen hos en journalist. Det blir allt svårare i en värld där sociala medier tar över mer av människors uppmärksamhet och medieläskunnigheten inte utvecklas i samma takt. Sociala medier gör det både billigt och enkelt att sprida propaganda, även om det är svårare att kontrollera helheten. Där ger algoritmerna hjälp på traven. De styr det innehåll man ser och bekräftar den bild man redan har. Efter att Elon Musk köpte Twitter kan man köpa synlighet med den blåa taggen, som förr var förbehållen verifierade personer. Ju mer man klickar, desto mer får man av samma vara.
Med bekräftelsejävets glasögon på syns bara ena sidan av myntet och det publiken upplever att är orättvist eller fattas i rapporteringen skyller den inte sällan på journalisterna. Samma medium får höra att den favoriserar ett eller annat perspektiv, eller tystar ner ”sanningen”, alltså propagandaklipp som dykt upp i someflödet. Att helt enkelt berätta vad som har hänt och vad som är obekräftat blir redan i sig ett ställningstagande i mångas ögon. Samtidigt som information måste ut snabbt blir det allt svårare att verifiera den.
Det bästa botemedlet mot propaganda är en journalistkår där det finns pålästa och specialiserade journalister. Journalister som kan värdera den information som kommer ut mot en relevant bakgrund och kontext och förstå hur propaganda fungerar. Det är aldrig fel att gå tillbaka och påminna sig om Goebbels – hans principer är tyvärr i allra högsta grad relevanta än i dag.
Uusimmassa lehdessä
- Työelämäprofessori Laura Saarikoski haluaa opettaa kannattavan journalismin tekemistä. Opiskelijoita kiinnostaisi enemmän se, miten jaksaa työelämää.
- Luottamushenkilön on oltava diplomaatti, sanoo A-lehtien Elisa Miinin
- Haastattelun ja taustakeskustelun raja on selvä vain periaatteena