Uteblivna stöd chockar filmbranschen

Undervisnings- och kulturministeriet (UKM) har publicerat årets lista på sina beviljade understöd för konst- och kulturorganisationer. På grund av regeringens nedskärningar delas i år 2,2 miljoner euro mindre ut än 2024.

Reaktionerna från kulturbranschen har synts brett på sociala medier – många var chockade över att ministeriet valt att inte stödja en bred skara organisationer. Flera av filmbranschens förbund gick från att i åratal ha fått tiotals tusen till att få noll euro i stöd.

”Det här är upprörande. Ett starkt, professionellt skapande genererar tillväxt, och Selo anser att det åtminstone inte kan åstadkommas genom att skära ner föreningarna”, säger Saara Saarela som är ordförande för Sammanslutningen av finska filmregissörer Selo.

Selo fick ännu i fjol 40 000 euro i stöd från UKM, i år inget alls. De uteblivna bidragen ökar den allmänna oron som finns i branschen efter ett år av stora nedskärningar från regeringens sida. Selos verksamhet finansieras nu av medlemsavgifter och kompensationssystemet för kopiering för enskilt bruk (Kopiosto).

”Regeringen har dessutom halverat kompensationen som kommer via Kopiosto. Det här lär betyda att vår förening reduceras rejält.”

Man har tidigare kunnat använda understödet till fackförbundsverksamhet, till exempel för juridisk rådgivning för medlemmar. I de två senaste ansökningarna har denna möjlighet tagits bort.

Film- och mediearbetarnas förbund i Finland (SET) fick heller inget stöd från UKM i år. SET är sedan 2021 en del av Journalistförbundet. Förra året fick man 16 000 euro, men i den senaste ansökningen stipulerades att det allmänna understödet i regel är minst 20 000 euro.

”En enskild medlem får lyckligtvis intressebevakning via Journalistförbundet, vilket också var den viktigaste orsaken till att vi anslöt oss”, säger SET:s sekreterare Laura Honkanen.

Förbundets egna tidning Lehtiset har gått runt helt på stödet från UKM och tidningens framtid är nu oviss. Enligt Honkanen skulle en viktig kommunikationskanal för hela branschen försvinna om tidningen läggs ner. Hon är också orolig för hur enskilda medlemmar kommer att få information om sina rättigheter och stöd i till exempel förhandlingar om de inte hör till förbundet.

”Om människor inte går med i förbundet för att de tror att de inte får tjänster via oss försvagas deras förhandlingspositioner ytterligare.”

Också dokumentärskaparnas förening Dokumenttikiltas stöd kapades helt och hållet. Förra året fick man 25 000 euro. Ordförande Arthur Franck kallar beskedet en kalldusch för föreningen och anser att inverkan på fältet framförallt är psykologisk.

”Det påverkar för tillfället mest stämningen, men an efter också verkligheten – hur starka, ambitiösa och modiga filmer som görs i Finland.”

Under det senaste året har finansieringen till Centralen för audiovisuell mediekultur Avek halverats. Avek är en viktig finansiär för dokumentärer. Den andra finansiären, Finska filmstiftelsen har inte skurit ner på dokumentärbidragen, men inte heller höjt dem. Samtidigt har kostnaderna för filmproduktioner stigit och på Yle görs kraftiga nedskärningar. I slutet av 2024 kom undersökningen från Arbetshälsoinstitutet som visade att två av tre inom film- och tv-branschen lider av psykiska symptom. UKM:s stödbeslut är alltså en av många negativa signaler som branschen tagit emot den senaste tiden.

”Man kan gott tala om att branschen är i kris. Men hur Dokumenttikiltas finansiering påverkar den är mer abstrakt. Den har en påverkan på fältet, på människors upplevelser av deras egna värde. Konst kommer att skapas fast man drar bort alla pengar, men är det ett sådant samhälle vi vill ha”, frågar Franck.