I april tog Mittmedias lokaltidningar i bruk koncernens första textrobot för väderprognoser. Nu kommer sportroboten som spottar ut hundratals match-referat per dag.
Bemanningen är gles på Arbetarbladets redaktion i Gävle en torsdag morgon i december. Nyhetschefen Lisa Pehrsdotter står ensam vid nyhetsdesken och jonglerar nyheter om ett lokalt familjemord, nya strider i kommunfullmäktige och uppsnack inför kvällens Brynäsmatch. På sportredaktionen är det släckt. Sportchefen Maria Nordström har just kommit ner från Mittmedias huvudkvarter i Sundsvall, men hon skyndar snabbt till ett möte som precis ska börja. I ett annat mötesrum sitter sex journalister från Arbetarbladet och har kurs.
”Det är inte så mycket prat om roboten. Vi ser bara vädertexterna som den producerar varje dag”, säger Pehrsdotter.
Mittmedias satsning på robotjournalistik är något av elefanten i redaktionsrummet. Sedan drygt ett halvår tillbaka skriver väderroboten lokala notiser om vädret för koncernens 19 morgontidningar i Sverige utifrån SMHI:s fakta. Den var ett första steg i Mittmedias satsning på automatiserad textproduktion. I slutet av november skickade Mittmedias ledning ut ett internt meddelande om att textroboten Rosalinda inom kort börjar producera sportartiklar till Mittmedias nyhetssajter.
”Väderroboten var ett sätt för oss att lära oss hur automatisk textproduktion fungerar. Den bygger på ett enkelt program som skrevs ihop på två veckor av en av våra egna utvecklare. Sportroboten är mycket mer avancerad och den är utvecklad i samarbete med ett framgångsrikt dataspelföretag”, säger Robin Govik, redaktionell affärsutvecklingschef på Mittmedia.
Föregångarna inom robotjournalistik finns främst i USA, där företagen Narrative Science och Automated Insights utvecklat skrivrobotar som dagligen levererar hundratusentals nyhetstexter, främst om sport och ekonomi. Texterna baserar sig på siffertäta faktaunderlag, som delårsrapporter och matchprotokoll.
”Vi hörde oss för i USA om det fanns planer på att utveckla textrobotar för andra språk än engelska. Svenska ligger långt ner på listan och därför valde vi att driva utvecklingen själva”, förklarar Govik.
För att förklara varför man inom Mittmedia överhuvudtaget gett sig in på robotjournalistik, hänvisar han till det förändrade medielandskapet.
”Vi måste täcka större bevakningsområden med mindre resurser och då kan tekniken utnyttjas.”
I december kommer den nya sportroboten gradvis att tas i bruk. Nu pågår en personalisering av flödet, vilket innebär att konsumenterna utifrån personliga preferenser kan ställa in vilka matcher de vill ha från den nya tjänsten.
”Ingen vill läsa 300 matchreferat om dagen. Man vill snabbt få en pushnotis genast när favoritlaget, exempelvis ett division 5-lag i Västra Norrland, avslutat sin match. Hittills har den här typen av standardiserade texter skrivits av frilansare under stark tidspress eller så har de inte skrivits alls.”
Mittmedia har på senare år, liksom andra mediekoncerner, minskat på journaliststyrkan genom en rad uppsägningar. På Arbetarbladets och Gävle Dagblads gemensamma sportredaktion har reportertjänsterna minskat från åtta till fem på ett par år och sportchefskapet centraliserats till Sundsvall. Även frilansbudgeten har krympt. Detta samtidigt som resurser satts på att utveckla robotteknik. Govik är allergisk mot frågan om det inte finns en risk att robotar kommer att ersätta riktiga journalister.
”Journalistik är Mittmedias affärsidé, vårt uppdrag är inte att sysselsätta journalister. Ända sedan den industriella revolutionen på 1700-talet har människan varit rädd för att ersättas av maskiner. Om en maskin kan göra effektivare och bättre journalistik än en människa är det självklart att vi satsar på maskinen.”
Än så länge används textrobotar för specifika genrer med begränsade alternativ. Texterna är torra och uppfattas av testgrupper som mer objektiva jämfört med texter skrivna av människor. I USA pågår utvecklingen med att göra mer intelligenta och analytiska textrobotar. Wordsmith har satt in personliga tilltal och ironi i sportreferat och det har gissats att 2018 blir året när den första roboten vinner ett Pulitzerpris.
Govik är tveksam till att det kommer att gå så snabbt. Han medger att de textrobotar som finns i dag inte kan mäta sig med mänskliga journalister.
”Våra robotar är ännu ganska dumma. De är fantastiska på det de gör och de är aldrig sjuka, men de förstår inte storyn utanför datan. En robot kan hjälpa en människa att hitta vinklar, men den kan inte själv dra slutsatser på samma sätt.”
I slutet av november fick Mittmedias personal se några exempel på texter som skrivits av sportroboten. Det blev inga stående ovationer.
”Den stavar ju rätt i alla fall, men det är ingen journalistik. Man får veta målskyttar och hur slutresultatet påverkar tabellen, men det saknas känsla, närvaro och viktiga detaljer för helheten som en riktig reporter snappar upp”, säger sportreportern David Sandström som hinner prata en stund om sportroboten innan han åker till Stockholm för att bevaka Brynäs bortamatch.
Allt som skrivs om Gävles anrika ishockeyklubb Brynäs ökar läsartrafiken till Gävle Dagblads webbplats. Arbetarbladet har sina starkaste läsarskaror i bandylandet Sandviken.
Hittills har det varit tal om att sportroboten endast ska ta över sportbevakning i lägre divisionsserier. För sportredaktionen har nätverket av frilansare fungerat som en kunskapsbas och en utvidgad kontaktyta till både publik och utövare inom hela idrottsfältet i regionen. Sandström befarar att sportredaktionen nu kommer att tappa mycket av den kontakten.
”Ledningen har meddelat att det inte kommer att finnas pengar för matchreferat från frilansare. Personligen tycker jag att det är en katastrof för journalistiken, men om inte roboten skriver blir det inga sportreferat alls. Man får väl vara glad så länge vi riktiga reportrar får skriva om Brynäs i alla fall”, konstaterar Sandström.
Sportrobotens texter har inte heller imponerat på Martin Andersson, tidigare sportreporter men sedan juni omplacerad till digitala redaktionen på Arbetarbladet. Han ser med oro på en utveckling där personalresurser styrs till teknikutveckling och där journalister ersätts med robotar som inte ifrågasätter information eller följer grundläggande journalistiska principer.
”Ordet robotjournalistik låter illavarslande även om man själv känner sig som en robot ibland. Och bylinen, Mittmedias textrobot, ger en signal om att man inte tar det på allvar utan låter en robot sköta bevakningen.”
Facksektionens ordförande Anders Eklind tar en paus i kursen och kommer ut från konferensrummet.
”Jag vet inte mer om koncernens strategi med textrobotar än det som allmänheten kunnat läsa i tidningen. Vi har inte heller blivit informerade om hur stor investering det handlar om”, säger Eklind.
Han förstår Mittmedias strategi i den digitala omställningen att driva upp läsartrafiken för att öka sina intäkter. I strategin anses det avgörande att man publicerar stora mängder artiklar från ett stort område för att ge annonsörerna synlighet och locka läsarna att prenumerera. Eklind ser dock en uppenbar risk i att innehållet urvattnas när färre journalister ska göra mer. Han räknar inte heller med att robotarna kommer att lyfta läsartrafiken.
”Läsarna vill ha granskande samhällsreportage och snabba nyheter. Robotar kan skriva rutinartade artiklar som väder- och sportnotiser, men jag kan inte tänka mig att en robot skulle kunna granska ett skeende som består av många delar och pågår under en lång tidsperiod. Också de korta nyheterna kräver en journalistisk bedömning som robotar saknar.”
Robin Govik framhåller att Mittmedias syfte med textrobotar är att förbättra journalistiken.
”Jag kan förstå om man blir upprörd över att robotens texter håller dålig kvalitet. Det jag däremot inte förstår är att man vill stoppa robotar från att ta över arbetsuppgifter som de gör snabbare och effektivare. Blir det bättre om vi förbjuder grävmaskiner också så att människor får gräva och fylla igen gropar?”
Stora grävpriset lär ändå gå till mänskliga journalister en tid framöver.
”Äntligen seger”
Exempel på text som sportroboten har skrivit:
2015–09–27 16:00 Omgång 21
Äntligen seger för Gottne efter 4 – 2 mot Spöland Vännäs
I halvtid stod det 3 – 1 mellan Gottne och Spöland Vännäs på Haraldsängen 1. Till slut blev det 4 – 2 — vilket innebär första segern efter tre matcher utan en trepoängare.
Bakom de tre poängen låg mål från Emir Ragipovic 3 och Michael Wandera, medan Andreas Larsson Holmgren och Juan David Ramirez Polo gjorde Spöland Vännäs mål.
Matchresultatet innebär att Gottne ligger kvar på åttonde plats och Spöland Vännäs på elfte plats i division 3 mellersta norrland.
I nästa match, lördag 3 oktober 14:00, har Gottne Frösö borta på Lövsta aktivitetscenter, medan Spöland Vännäs spelar hemma mot Kramfors.
Uusimmassa lehdessä
- Työelämäprofessori Laura Saarikoski haluaa opettaa kannattavan journalismin tekemistä. Opiskelijoita kiinnostaisi enemmän se, miten jaksaa työelämää.
- Luottamushenkilön on oltava diplomaatti, sanoo A-lehtien Elisa Miinin
- Haastattelun ja taustakeskustelun raja on selvä vain periaatteena