Journalisten

När Enestam i Svenska Yle diskuterade sin bjudresa till Azerbajdzjan ville han inte att en viss HBL-journalist skulle medverka

Tidigare SFP-ordförande och tidigare försvarsminister Jan-Erik Enestams bjudresa till Azerbajdzjan har väckt mycket diskussion. Enestam skrev en insändare i Hufvudstadsbladet där han försvarade sin resa – texten sprids nu av azerbajdzjanska statskontrollerade medier.

I en insändare i Hufvudstadsbladet fredagen 6 september lyfter tidigare SFP-ordförande och tidigare försvarsminister Jan-Erik Enestam upp att president Alexander Stubb och EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen har diplomatiska förbindelser med Azerbajdzjan och att FN:s nästa klimattoppmöte ska ordnas i Baku i november.

”FN:s konferenser brukar inte arrangeras i diktaturer”, skriver Enestam.

Han nämner också problem med minor ”i det tidigare ockuperade Nagorno-Karabakh”. Insändaren är ett svar på tidningens kritiska granskning av den bjudresa som Enestam och flera andra finländska ex-politiker och aktiva politiker medverkat i.

Den azerbajdzjanska regimen var inte sen att lyfta fram Enestams insändare. Redan samma dag publicerades den på engelska av flera statsägda medier. Azerbajdzjans ambassadör i Finland och Sverige, Zaur Ahmadov, stationerad I Stockholm, skrev på X:

”I sin artikel i Hufvudstadsbladet ger Finlands tidigare försvarsminister Jan-Erik Enestam svar till pro-armeniska propagandister, och lyfter fram de ödesdigra följderna av armenisk ockupation, förflyttning av azerbajdzjanska civila, förstörelse av stora ytor och pågående hot av landminor som lagts ut av Armenien.” (red.övers.)

Samma fredag (6.9.) medverkade Jan-Erik Enestam i Svenska Yles debattprogram Slaget efter tolv, under ledning av Bettina Sågbom. De andra debattörerna var HBL:s ledarskribent Torsten Fagerholm och journalisten Rasmus Canbäck från den svenska utrikessajten Blankspot. Enligt Journalistens uppgifter var Enestams krav för att han skulle ställa upp i programmet att HBL-journalisten Maria Gestrin-Hagner, som rapporterat om bjudresan, inte skulle göra det.

Stämmer det här, Bettina Sågbom?
”Autch. Ja. Fast krav och krav. Jag ringde Enestam först för att jag ville boka honom först. Han sade att det beror på sammanhanget och på vem annan som är med. Då jag nämnde HBL:s journalister sade han genast att han inte vill vara i samma program som Maria.”

Hur tänker du om det?
”Sådant här händer alltid emellanåt. I det här fallet tyckte jag att det fanns två fullgoda alternativ eftersom Torsten Fagerholm skrivit en ganska bitsk ledare.”

Kan det inte verka som om Yle överlåtit beslutanderätten utanför redaktionen?
”Kanske, men jag hade inte ens ringt henne. Det hade varit en annan sak om jag redan bokat henne. Jag började med Enestam för jag ville att han skulle få resonera hur han tänkt”, säger Bettina Sågbom.

Jan-Erik Enestam säger till Journalisten att orsaken till att han inte ville medverka i samma program som Maria Gestrin-Hagner är att han ”inte litar på henne”. Varför han inte gör det vill han inte svara på.


Den svenska journalisten Rasmus Canbäck har grävt i så kallad kaviardiplomati. Han har fördjupat sig i frågor som gäller Azerbajdzjan, Armenien och konflikten i Nagorno-Karabach. Han säger att han förstår att det kan bli en diskussion om Svenska Yle följde journalistreglerna eller inte men säger att ambassadören Zaur Ahmadovs reaktion är en större nyhet.

”Just nu griper Azerbajdzjan journalister och aktivister och anklagar dem för att vara pro-armeniska. När HBL:s journalister också kallas pro-armeniska stänger det säkert dörrarna för att HBL ska kunna skicka någon till klimatmötet i Baku.”

Canbäck själv är belagd med inreseförbud till Azerbajdzjan och får aldrig kommentarer av landets myndigheter på grund av sin rapportering.

Hur ska vi tänka kring Azerbajdzjans kaviardiplomati?
”Landet använder resorna och skryter till exempel om att prominenta personer besökt Nagorno-Karabach. Det ger legitimitet till Azerbajdzjans syn på konflikten. Och när Enestam skriver en insändare som bekräftar deras bild ger det ytterligare bekräftelse. Det finns inget i insändaren som visar att han försökt sätta sig in i den armeniska sidan av konflikten.”