Skoltidningen lever vidare trots förändrat medielandskap

”Den här är äldre än vi”, konstaterar Ida Johansson på skoltidningen Snilleblixtens redaktionsmöte.

Tretton studerande på Karis-Billnäs Gymnasium har samlats i modersmålsklassrummet för det månatliga mötet. Abiturienterna har precis åkt iväg på läslov och ettorna och tvåorna bläddrar i pappersversionerna av gamla tidningar. Tidningen som Johansson bläddrar i är från 2004.

Flera nya ansikten är på plats och tidningens handledare – Eva Westerlund-Jäntti, ­lärare i modersmål och litteratur och Jimmy Holmberg, lärare i historia och samhällslära – berättar därför allmänt om Snilleblixten.

Lotte Paul, 17, är med i skoltidningen för andra året. På fritiden konsumerar hon inte medier genom tidningar, men kan komma in på dem digitalt via sociala medier.

”Jag brukar läsa artiklar som kommer upp på min Instagram, jag klickar vidare och ­läser. Från Tiktok också, om det kommer upp något så söker jag upp artikeln som handlar om det”, berättar Paul.

Ungas språkkunskaper och mediekonsumtion har diskuterats flitigt de senaste åren. Främst är det sociala medier som får kängor då en syndabock ska hittas, men det är också via sociala medier som i alla fall studenterna i Karis hittar medierna.

Flera av de studerande som sökt sig till Snilleblixten har ett stort samhälls- och historieintresse, bland dem också Elsa Nurmiainen, 16.

”Journalistik är kanske inte det första jag tänker på att jobba med i framtiden, men jag vill inte helt stänga bort det”, säger Nurmiainen.

Hennes senaste alster i Snilleblixten bar rubriken ”Star Trek – något mera än science fiction”.

Snilleblixten utkom för första gången redan 1944, men har sedermera haft paus i utgivningen i flera omgångar. I arkivmappen hittar vi exemplar från 1960- och 1970-talen. År 2014 blev tidningen helt och hållet en webbtidning. Westerlund-Jäntti har varit med som handledande lärare under hela 2000-talet och har märkt förändringarna som skett i elevernas skrivande.

”Det slår ju en när man ser de här gamla tidningarna att de skrev så mycket längre texter då”, säger Westerlund-Jäntti.

”Deras egen mediekonsumtion är ju väldigt fragmenterad, allting de själva läser är komprimerat. Då är det ovant för dem att producera något långt,” lägger Holmberg till.

---

Snilleblixtens redaktionsmöte skiljer sig egentligen inte så mycket från en dagstidnings. Westerlund-Jäntti och Holmberg räknar upp evenemang och händelser som borde bevakas och intresserade elever tar emot uppdrag. Några kommer med egna idéer. Snart finns planer på att skriva om ett judo-evenemang i Tammerfors och om Karis flickscouter. Artiklarna publiceras på webben allt efter att de redigerats. Holmberg påpekar att kommunalvalet närmar sig och undrar om någon vill skriva en analys, kolumn eller göra valbevakning. Rummet är tyst.

Som skoltidning har Snilleblixten inte bundit sig till Journalistreglerna, men enligt Westerlund-Jäntti diskuterar man etiska aspekter där det behövs. Senast fördes diskussioner efter att n-ordet förekom i en kolumn.

”Det är nog sällsynt att det kommer in ­något provocerande. Med bilder diskuterar vi, om studerandena är på resa till exempel måste de tänka på att människorna på bilderna behöver ge sitt samtycke”, säger Holmberg.

Ett annat medieetiskt problem ­tidningen tampas med är anonymitet, något lärarna också misstänker kommer från online-världen.

”Ibland om de intervjuar någon skriver de ’en studerande’ istället för ett namn. Vi plockar bort sådant, de måste kommentera med eget namn”, suckar Westerlund-Jäntti.

Både Westerlund-Jäntti och Holmberg upplever att de studerande på Karis-Billnäs Gymnasium är duktiga på källkritik. Det är också ett ämne som tas upp i olika läroämnen.

”Vi diskuterar ofta fake news och AI. De förstår väldigt bra att media kan vara ett vapen också och förvränga sanningen”, säger Holmberg.

Lotte Paul tycker att hon fått en bra grund att ge sig ut bland nyheter på webben just tack vare skolan.

”Vi har gått igenom källkritik på lektionerna. Oftast använder jag mig av Yle, då måste jag inte tänka så mycket utan vet att jag kan lita på dem.”

Elsa Nurmiainen håller med och tar ofta innehåll i framförallt kvällstidningarna med en nypa salt.

”Jag tror nog att det finns verklighet i den, men att det låter lite häftigare i tidningen än vad det är i verkligheten.”

---

För en del studerande har tiden på skoltidningen lett till en journalistisk karriär. ­Märta Nummenmaa studerade på Karis-Billnäs Gymnasium 2013 – 2016 och jobbar numera med nyheter på Svenska Yle. Hon upplever att Snilleblixten gav henne en bra grund till ­arbetet.

”Jag lärde mig mycket om redigering av texter och att feedback inte behöver vara ­något dåligt, utan något som utvecklar en som journalist.”

Upplevelserna på skoltidningen är något som hängt med in i arbetslivet för Nummenmaa. Än i dag är en av hennes ­favoritintervjuer en hon gjorde med Mark Levengood under tiden på Snilleblixten.

”Och jag intervjuade dåvarande försvarsministern Calle Haglund. Det var häftigt att ­göra det som gymnasieelev!”

Eva Westerlund-Jäntti var själv elev på ­Karis-Billnäs Gymnasium och hon handledde även Märta Nummenmaa på Snilleblixten för tio år sedan. För Westerlund-Jäntti representerar skoltidningen kunskaper som behövts i alla tider och kommer att behövas i framtiden. Eleverna är tvungna att ta ansvar, bearbeta texterna och leverera.

”Oberoende av hur samhället utvecklas behöver man de här färdigheterna.”