Möt dina kritiker

Kritik?

Blåneka, förträng allt, gå till motattack eller förlöjliga personen som framfört kritiken. Det är standardreflexen.

Det finns ytterligare ett alternativ: lyssna. Fundera på om det finns fog för kritiken och ändra på ditt beteende. I SVT:s programserie Alla är fotografer gick man in för det sista alternativet.

Alla är fotografer går ut på att programledarna Henrik Schyffert och Johan Rheborg ”söker kunskap och inspiration för att ta den perfekta bilden” för att samtidigt dela med sig av sina lärdomar till tittarna.

Under den första säsongen av Alla är fotografer kritiserades programmet bland annat för en total brist på genustänk och för att upprepa gamla stereotyper.
I ett avsnitt bad Schyffert till exempel en skolflicka posera med tårna pekande inåt, med blicken sänkt mot golvet. Skolpojken gav han däremot en
aktiv roll: han skulle pilla sig i näsan, titta i kameran och vara lite busig, så där som killar är. Rheborg fotade för sin del skådespelaren Pernilla August liggande i en säng, med tummen i mungipan och sug i blicken.

En av programmets mest högljudda kritiker var Tomas Gunnarsson, känd för sin blogg Genusfotografen. Han gick så långt som att rubricera ett blogginlägg med Alla är pedofiler, vilket syftade på ett avsnitt där Rheborg bad sin 20-åriga dotter posera i BH för familjeporträttet.

Så när säsong två av Alla är fotografer inleddes i mars i år bjöd programledarna in sin ”värsta fiende”, som Gunnarsson dramatiskt kallas i programbeskrivningen. Med hjälp av honom ska Schyffer ta en bild han först beskriver som omöjlig: en genuskorrekt underklädesreklam. Under programmets gång får Schyffert många aha-upplevelser och som tittare får man en känsla av att han genuint kommer till nya insikter.

Rheborg får i uppdrag att ta en icke-stereotyp bild av en kvinna med makt. Han handleds av fotografen Emilia Bergmark-Jiménez som bland annat berättar om kroppsspråk och vad olika ställningar signalerar – essensen i icke-verbal kommunikation.

Rheborg och Schyffert säger i början av programmet att de behöver en intensivkurs i genustänk. De är inte ensamma om behovet. Enskilda exempel på stereotyp bildsättning finns det mer än gott om, bland andra häcklöparen Noora Toivo kritiserade i somras Iltalehti för att i sin rapportering av Paavo Nurmi -friidrottstävlingen fokusera på de kvinnliga idrottarnas kroppar i stället för på deras idrottsprestationer.

Tittar man ur ett bredare perspektiv har otaliga undersökningar om mediernas framställning av kvinnor och män pekat mot samma håll: männen är överrepresenterade både i text och bild, speciellt på nyhetsplats. Senast i november i fjol berättade forskare vid Turun yliopisto att över 70 procent av experterna som uttalade sig i de granskade medierna var män.

Finländska medier brukar traditionellt snegla västerut för att få inspiration. Någon brist på redaktioner eller mediehus som borde överväga en uppriktig och offentlig självrannsakan finns det inte. Vem börjar?