”Det här är vår sista chans”

Vi träffas på ett hotell i Helsingfors samma dag som samarbetsförhandlingarna inletts. Svante Wahlbeck har anlänt till huvudstaden i sällskap av Vasabladets chefredaktör Niklas Nyberg och den nya försäljningsdirektören Mika Mäkisalo.

”De här killarna ska rädda bolaget”, säger Wahlbeck när vi skakar hand.

Han säger det skämtsamt men under ligger ett allvar.

”Det här är sista chansen att vända utvecklingen.”

Den tre man starka delegationen är i Helsingfors för att träffa österbottniska riksdagsledamöter och för att diskutera finlandssvenskt mediesamarbete med KSF Media.

”Vi har diskuterat samarbete i över tre år men var är det konkreta resultatet? Jag vill ha mer substans.”

Wahlbeck konstaterar att han är otålig till sin natur. På HSS Media vill han se snabbare förändringar, nya produkter och framförallt snabbare beslut om att backa ifall en idé inte fungerar. Och även om han inte går in på detaljer om hur omstruktureringen ska ske har han en hel del visioner.

”Vi ska sätta mindre resurser på utseendet – vi har redan världens bästa design. Vi ska satsa på marknadsföring och branding, på att sälja prenumerationer och annonser och på att utveckla produkter som fungerar i framtiden.”

Konceptet låter bekant. Vad tycker personalen? HSS Medias huvudförtroendeman Viveca Dahl svarar i telefon i Vasa. Dahl har sedan samarbetsförhandlingarna inleddes varit de anställdas språkrör. Hon säger att den största oron handlar om vad som händer ifall bolaget inte lyckas vända trenden. Redan nu upplever många att mediehuset är inne i en ond spiral med nedskärningar, som lett till tunnare innehåll, vilket lett till sämre intäkter och det i sin tur till ytterligare sparkrav.

”I riktigt dystra stunder känns det som om det skulle vara bättre
att lägga ner allting, låta det gå snabbt i stället för att långsamt strypa hela bolaget.”

Dahl konstaterar att det efter tidigare års samarbetsförhandlingar inte går att spara mera utan att det syns i slutresultaten, de journalistiska produkterna.

Hon efterlyser en tydligare linje från ägaren och bolagets ledning över vad man vill göra med företaget i ett längre perspektiv.

”Stiftelsen säger att den är en aktiv och engagerad ägare. En engagerad ägare borde i ett tidigare skede ha satsat mera på utveckling och skapat ett boägg för sämre tider. Nu är vi rädda för att nedskärningarna leder till att man sänker flotten vi sitter på.”

Flotten Dahl syftar på är papperstidningen, produkten som fortfarande genererar överlägset mest inkomster.

På Patent- och registerstyrelsen i Helsingfors finns Ab Vasabladets stiftelseurkund. Det sköra och gulnade dokumentet är undertecknat i januari 1989, året då Harry Schaumans Stiftelse tog steget in i mediebranschen.

”Den av bolaget utgivna tidningen Vasabladet skall ha som sin främsta uppgift att i frisinnad anda verka som språkrör för Österbottens svenska befolkning.”

Harry Schaumans Stiftelse köpte
Vasabladet (grundad 1856) för att tidningens ansågs bli en bra affär och en bra affär blev den. Stiftelsen köpte fler och fler tidningar och i dag ger mediekoncernen HSS Media ut Vasabladet, Österbottens Tidning, Syd-Österbotten och Pietarsaaren Sanomat.

De goda tiderna pågick länge. Fram till 2012 visade bolaget ett positivt resultat och delade mellan 2009 och 2013 ut sammanlagt 2,4 miljoner euro i dividend till ägarstiftelsen.

År 2013 vände det. HSS Media gjorde för första gången ett negativt resultat, en halv miljon euro, och förlusten i fjol beräknas bli dubbelt så stor.

”Siffrorna är förfärliga. De pågående samarbetsförhandlingarna görs av nödtvång.”

Advokat Stefan Wikman är styrelseordförande i Harry Schaumans stiftelse sedan 2008. Under den senaste månaden har bland andra bolagets anställda frågat sig varför ägaren inte i större grad kan gå in och stöda bolaget eller helt enkelt godkänna ett negativt resultat.

”Det är ett alltför smalt synsätt”, säger Wikman.

Han påpekar att stiftelsens ändamål är att stöda ”vetenskap, kultur och utbildning på svenska i Österbotten”. Enligt stiftelsens stadgar tillfaller 70 procent av utdelningen, i fjol en miljon euro, Svensk-Österbottniska samfundet. Det som blir över skulle inte i dagsläget räcka för att täcka mediebolagets förluster, något som enligt stiftelsens stadgar inte ens skulle vara möjligt.

”Harry Schauman var affärsman, inte tidningsman som Amos Anderson. Ända sedan stiftelsen köpte Vasabladet har utgångspunkten varit att bolaget ska klara sig på egen hand.”

Wikman har inte förståelse för förslaget om att stiftelsen borde sälja fastigheter till förmån för mediebolaget.

”Vi kunde teoretiskt täcka förlusterna med att sälja en fastighet per år men vad skulle vi göra efter fem år? Vi kan inte tänka kortsiktigt, en stiftelses placeringshorisont är så gott som evig.”

Nästa telefonsamtal går till Tom Westermark som är vd för Harry Schaumans stiftelse och styrelsemedlem i HSS Media. Han påpekar att HSS Media har rätt stora ackumulerade vinstmedel, över tre miljoner euro, som bolaget nu äter av och som används under omställningen.

”Under de senaste åren har vi dessutom gjort stora investeringar, både i papperstidningen och på webben.”

Westermark nämner övergången till tabloid, det nya redaktionssystemet och investeringar i utvecklingen av det digitala systemet. Vilken roll HSS Media ska ha i det österbottniska mediefältet i framtiden vill Westermark inte kommentera.

”Vi har en del planer men mer kan jag inte säga. Målet är att skapa så goda förutsättningar som möjligt för att bedriva den verksamhet bolaget ska bedriva.”

Håkan Anttila, HSS Medias styrelseordförande skulle vara den mest naturliga personen att svara på frågor om bolagets målsättningar och framtida visioner. Han är ändå ovillig att kommentera frågorna och hänvisar till pågående samarbetsförhandlingar. Han vill inte heller svara på hur han anser att företagets styrelse lyckats leda bolaget eller med att rekrytera verkställande direktörer.

”Menar du att jag skulle gå ut med självkritik?”, säger Anttila.

Tillbaka till hotellet och Svante Wahlbeck. Samtalet handlar nu om journalistisk etik. Strax innan Wahlbeck tillträdde deltog han i Journalistförbundets seminarium i Åbo där han bland annat sade att ett av tidningshusets stora problem är att femtio procent av de anställda inte vill samarbeta genom att göra kommersiellt innehåll.

I dag har han en annan uppfattning.

”Jag förstår bättre diskussionen om journalistisk integritet men jag förstår fortfarande inte att man kan göra vissa saker men inte andra med hänvisning till den integriteten.”

Kan du konkretisera?

”Vi skriver väldigt mycket om företag i vårt journalistiska material.Vi berömmer företagen, skriver positivt om deras produkter och ur min synvinkel är skillnaden till våra advertorials inte stor.”

Hur ser den dagen ut då HSS Media nyanställer?

”En av de svåraste sakerna med att försöka svänga ett bolag som det inte går bra för är att vi har en lagstiftning som gör det väldigt svårt att satsa samtidigt som man sparar. För man får givetvis inte slänga ut människor som man tycker presterar dåligt och ta in andra människor som man tror att ska prestera bättre.”

Du är företagare, ifall HSS Media var ditt eget bolag, vad skulle du göra?

”Jag skulle aldrig ha hamnat i det här läget.”

Men nu är du där…

”Med egna pengar tänker man kanske ännu mer på konsekvenserna av olika beslut. Jag skulle skära i kostnaderna ytterligare och om det hade varit mitt företag hade det inte gått fem månader innan samarbetsförhandlingarna inleddes. Fem månader är en fruktansvärt lång tid att ta ett beslut.” l