Endast svenskspråkiga publikationer ansökte om minoritetsspråkstöd

Statsrådet har delat ut sitt årliga stöd till tidningar på minoritetsspråk. I år ansökte endast svenskspråkiga aktörer om stödet, som också kan beviljas till publikationer på samiska, karelska, romani och teckenspråk.

”Det här har varit tendensen de senaste åren. I karelska språkkretsar har man tidigare fått stöd men gruppen är så liten att krafterna inte räcker till till olika projekt”, säger regeringsrådet Satu Paasilehto vid statsrådet.

Enligt Paasilehto finns för tillfället heller inga samiska medier som möter ansökningskraven. Tidigare fick tidningen Lapin Kansas samiska veckobilaga stöd, men tidningen har sedermera köpts upp av Kalevakoncernen och har sedan dess inte ansökt.

”Vi tycker det är sorgligt att inga samiska medier på flera år fått stöd. Vi är medvetna om att kriterierna behöver ändras.”

Minoritetsstödet bereds av utbildnings- och kulturministeriet och beslut om stödet fattas av statsrådet. Man väntar nu på en omställning av hur mediestöd beviljas. Omställningen kunde innebära att ansökningskriterierna breddas och att ansvaret för minoritetsspråkstödet flyttas till kommunikationsministeriet, som redan har hand om övriga mediestöd.

”Det är knappt om pengar så jag förstår att förslaget ännu inte gått igenom på KM. Mediefältet är i en svår situation och det går inte att lösa bara med det här stödet.”

Tidigare har stödet till stor del kanaliserats till numera nedlagda Svensk Presstjänst. I år var det KSF Medias lokaltidningar och ÅU Media som beviljades de största summorna. Västra Nyland och Östnyland fick 95 000 euro var, Åbo Underrättelser beviljades 95 000 euro och Pargas Kungörelser 63 000 euro.

Natur och Miljö rf, som ansökte för första gången, beviljades 34 000 euro för att publicera miljönyheter på webben. Nya Östis stöd växte från fjolårets 27 000 euro till beviljade 35 000 euro i år. Tigern rf fick 20 000 euro i stöd för tidningen Ny Tids webbpublikation.