Journalisten

Så här bevakar du Nato – och utnyttjar att finländska ­journalister ses som hårdvaluta i Natosammanhang

”Ni är som kronjuveler. Alla vill att Finland ska bli medlem i Nato. Utnyttja läget!”

Det säger frilansjournalisten Teri Schultz som beskriver sig som nördigt intresserad av Nato. Vi talar via Zoom. Schultz är i Bryssel men strax på väg till Wien på ett arbetsuppdrag. Hon talar snabbt och ivrigt och delar gärna med sig av sin Natokunskap till finländska kolleger. Sin egen expertis har hon skaffat sig under en lång karriär.

Schultz flyttade från Washington DC till Bryssel för 16 år sedan då hennes man (i dag ex-man) fick arbete på ett företag som jobbar för Nato. Ända sedan dess har hon rapporterat om Nato och om EU, både för en amerikansk och en tysk publik, för bolaget NPR (National Public Radio) och för Deutsche Welle. Schultz är för övrigt också en stor Finlandsvän, efter att ha bott, jobbat och studerat i Finland i sammanlagt åtta år.

”Tänk att jag skulle få se den dagen då Finland blir medlem i Nato. När jag bodde i Finland kunde jag inte ens föreställa mig det.”


Att vara finländsk journalist är något av det bästa man kan vara i Natosammanhang just nu, enligt Schultz.

”Alla kommer att vara superpositiva och hjälpsamma mot finländska journalister och jag skulle utnyttja det läget till max.”

Schultz säger att om hon vore ny journalist i Natosammanhang skulle hon besöka alla relevanta permanenta delegationer och presentera sig. Åtminstone USA:s, Storbritanniens, Frankrikes och Tysklands. På grund av läget i Ukraina är Polen också i en nyckelposition.

”Jag skulle be om att bli inbjuden till pressträffar och andra möten och få kontakt med någon som jag kan ringa efter Natos toppmöte.”

Enligt Schultz är Natos kommunikationsenhet extremt hjälpsam. Du får information, hjälp att hitta experter och kan be dem förklara då du inte förstår.

”De flesta som jobbar på Nato vill genuint hjälpa journalister att få svar på sina frågor. Men, det är rätt begränsat vad de kan säga. De är extremt försiktiga, för säger de fel saker kan det få enorma konsekvenser.”

Schultz lyfter fram Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg som ett exempel.

”Han säger samma sak hela tiden, bokstavligen. Men när han inte gör det, då ska man vara vaksam som journalist.”

Att folk som jobbar på Natos högkvarter i Bryssel är försiktiga innebär ändå inte att det är omöjligt att hitta egna nyheter eller scoop om Nato. Schultz påminner om att det finns 30 olika länder och en mängd olika intressen, vilket betyder att det finns människor med olika åsikt.

”Gå till delegationerna och låt dem tala om sitt perspektiv. Dessutom är det jätteviktigt att följa med medierna i de olika länderna. Politiker säger helt andra saker i sina hemländer än i Bryssel.”

Schultz använder sig flitigt av Googles översättningstjänst för att ha koll på medier i olika länder. Även tankesmedjor och forskningsinstitut är bra källor.

”Utgå inte från att nyheterna kommer från Natos högkvarter!”

Vad borde varje journalist veta om Nato?

”Nato är en försvarsorganisation med en annan dynamik än till exempel EU vars uppgift är skapa europeisk lagstiftning. Natos verksamhet kretsar kring ett huvudsaklig uppdrag: att säkerställa det kollektiva försvaret och att stödja medlemsländerna vid anfall. Besluten i Nato fattas enhälligt på basis av konsultationer mellan medlemsländerna. Det förekommer alltså inte omröstningar som skulle visa var de allierade står i en enskild sakfråga. Budskapet utåt är i regel att Nato är enigt, även om man man vet att skiljelinjer förekommer mellan länderna.”

Rikhard Husu, EU-korrespondent, Yle

I Bryssel jobbar också Yles EU-korrespondent Rikhard Husu. Han bevakar Nato särskilt då det gäller snabba nyheter och möten som hålls i Bryssel. Yles Natoreporter är fram till sommaren Mika Hentunen som jobbar från Helsingfors. Han sköter den kontinuerliga och långsiktiga bevakningen.

Husu säger att han jobbat rätt mycket på att sätta sig in i Nato. Tyngdpunkten i hans arbete ligger trots allt på EU-frågor. Jämfört med tidigare har Nato enligt Husu blivit mycket mer proaktivt än tidigare då det gäller att kommunicera med finländska journalister – särskilt efter att den allmänna opinionen i Finland ändrade till att bli för Nato.

”Det erbjuds bakgrundsbriefings, information och olika typer av intervjumöjligheter.”

Husu påpekar att Bryssel inte är en stad där fokus ligger på säkerhetspolitik, utan på EU. Trots att Natos högkvarter finns i staden så finns en stor del av Natoexpertisen på annat håll, i synnerhet i USA.

”Man kan inte bevaka Nato ordentligt utan att ha USA-perspektivet med. Men, i Bryssel kan man få diplomatkällor och de är helt centrala i Nato”, säger Husu.

Mika Hentunen har jobbat som Yles USA-korrespondent i två omgångar och säger att det varit till enorm hjälp för att kunna bevaka Nato. I USA är personliga kontakter A och O och det tar tid att bygga upp ett nätverk.

Hentunen beskriver Nato som en transparent organisation men konstaterar samtidigt att det finns mycket Nato inte berättar.

Vad borde vi få veta mer om just nu?

”Finlands förpliktelser. Det blir en akut fråga så fort Finland blir medlem. Nato berättar vad organisationen önskar av Finland och så inleds förhandlingarna.”

Enligt Hentunen kommer trycket från Nato på Finland att vara stort, med bland annat önskemål om försvarssatsningar och övervakning av östgränsen.

”På grund av kriget kommer vi att se en häftig kapprustning och Finland blir oundvikligen en del av det.”

Till sist. Rikhard Husu, hur bildsätter man en Nato-nyhet eller ett Natoinslag utan att alltid ha pansarvagnar eller Jens Stoltenberg?

”Antingen ska du ha en bildmässig idé som du följer upp eller så är inslaget persondrivet. Men är du på ett Natomöte blir det allmänna bilder från en militärövning eller bildsättningsbilder. På ett möte får man lita på att substansen är så intressant att det håller. På Natomöten är det strikta begränsningar var man får filma. En gång hade jag tänkt filma framför en rad med flaggor men tvingades filma framför en hög med mylla. Men en annan gång gjorde jag ett inslag från ett hangarfartyg. Den storyn gjorde sig själv tack vare platsen och bildmaterialet.”

För artikeln har också Max Arhippainen, avdelningschef på Stratcom och Joona Suni, informatör på Finlands delegation i Nato, intervjuats.

Nato

  • En militärallians med 31 medlemsländer.
  • Grundades 1949.
  • Har sitt politiska högkvarter i Bryssel. Det högsta politiska beslutande organet är Nordatlantiska rådet (Natorådet).
  • Leds sedan 2014 av generalsekreteraren Jens Stoltenberg.
  • Varje medlemsland har en permanent delegation vid Natos högkvarter.
  • I Natorådet representeras medlemsländerna vanligen av sina Natoambassadörer.
  • Gemensamma kärnvapenfrågor diskuteras i Nuclear Planning Group, NPG, som är jämställt med Natorådet.
  • Utöver det finns en mängd kommittéer och andra organ inom Nato som arbetar bland annat med försvarsplanering, kommunikation, logistik, luftförsvar, teknologi, meteorologi med mera.

Källa: Nato

Bra att följa

  • Minna Ålander och Henri Vanhanen, forskare, Utrikespolitiska institutet
  • Anna Wieslander, Nordeuropachef, Atlantic Council
  • Thomas Gutschker, journalist, Frankfurter Allgemeine
  • Haase Ansgar, journalist, tyska nyhetsbyrån DPA
  • Elisabeth Braw, analytiker, American Enterprise Institute
  • Oana Lungescu, Natos talesperson
  • Politicos nyhetsbrev
  • Tankesmedjor, bland annat Brookings och Carnegie
  • Finlands delegation vid Nato

Tipsen gavs av Mika Hentunen, Rikhard Husu och Teri Schultz.

Finlands delegation vid Nato

Sköter Finlands kontakter med Nato samt deltagandet i Natos partnerskap för fred (PfP). Finns i Bryssel.

Personalen (cirka 30 personer)l består av medarbetare från olika myndigheter, bland annat utrikesministeriet, försvarsministeriet och försvarsmakten.

Kan hjälpa medier med nationella frågor och frågor om Finlands samarbete med Nato. Delegationen kan också hjälpa till med att vara i kontakt med Nato och att hitta experter, särskilt inom utrikes- och försvarspolitik.

Ordnar regelbundet bakgrundstillfällen för finska korrespondenter i Bryssel, speciellt i samband med Natos utrikes- och försvarsministermöten samt Natos toppmöten.

Nato ordnar pressresor och bakgrundstillfällen för journalister både från medlems- och partnerskapsländer.

Tips inför Natos toppmötet i Vilnius 11 – 12 juli

Slå ihop dig med journalistkollegor från andra Natoländer. Om man bara sitter med finländska journalister hör man samma sak som resten av den inhemska lämmelflocken.

Finländska journalister är hårdvaluta. De andra journalisterna är jätteintresserade av Finland och Sverige och vad som sägs på våra presskonferenser och andra möten. Man kan byta information med kolleger som inte är konkurrenter.

Det lönar sig att ha god kontakt med våra UPI-forskare (Utrikespolitiska institutet) och med tjänstemän inom utrikesförvaltningen.

Hotellen i Vilnius börjar vara fullbokade så passa på att boka rum.

Maria Gestrin-Hagner, journalist, Hufvudstadsbladet