Journalisten

Ny rapport om tidskrifter: ”Varje tidskrift betyder engagemang, meningsfullhet och gemenskap”

Den finlandssvenska tidskriftsfloran omfattar allt från nischade medlemsblad med en upplaga på några hundra exemplar till stora bransch- eller organisationstidskrifter som trycks i tiotusentals exemplar.


Det finns närmare hundra finlandssvenska tidskrifter och för första gången finns nu siffror och uppgifter om deras ekonomi, personal och inköp av frilansmaterial. Det handlar om rapporten Tidskriftsbarometern 2022, som publicerades i slutet av augusti. Rapporten är sammanställd av Ny Tids chefredaktör Janne Wass finansierad av Föreningen Konstsamfundet och Svenska kulturfonden och utgiven av Förbundsarenan som upprätthåller tidskriftsnätverket Tidskrift.fi.


”Många ser på de finlandssvenska tidskrifterna som små oprofessionella hemgjorda blad. Men professionaliteten inom de finlandssvenska tidskrifterna är hög”, säger Mari Pennanen, verksamhetsledare på Förbundsarenan.

Hon konstaterar att diskussionen om finlandssvenska tidskrifter nu kan utgå från fakta och inte från vad vi tror. Rapporten listar också sju åtgärdsförslag, bland annat höjda och långsiktiga stöd från fonderna, gemensamt påverkansarbete och samarbete kring digitalisering och webbutgivning.


I tidskriftsnätverket Tidskrift.fi ingår i dag 86 tidskrifter. Av dem svarade 57 på Tidskriftsbarometerns enkät. Enligt rapporten kommer de ut med sammanlagt 311 nummer per år och har en upplaga på totalt 301 060 exemplar. Över 260 000 personer besöker varje månad en finlandssvensk tidskrifts webbplats. Tidskrifternas sammanlagda omsättning är närmare tio miljoner euro.


Tidskrifterna har en större sysselsättande effekt än många trott – kring 180 personer jobbar heltid eller deltid på en finlandssvensk tidskrift. Därtill sysselsätter publikationerna ett stort antal frilansmedarbetare. De 57 tidskrifter som svarade på enkäten publicerade årligen sammanlagt 1 300 betalda frilansartiklar och lika många obetalda frilansartiklar.

Professionaliteten inom de finlandssvenska tidskrift är hög.

Mari Pennanen, verksamhetsledare på Förbundsarenan.


Rapporten bekräftar ändå den allmänna uppfattningen att tidskrifterna i regel betalar dåligt eller inget alls. Nästan en femtedel av tidskrifterna har ingen avlönad anställd, i snitt ligger frilansarvodet på 150 euro per artikel.

Rapporten Tidskriftsbarometern 2022 är sammanställd av Ny Tids chefredaktör Janne Wass.

”Tidskrifternas problem är att man måste balansera mellan hur viktigt det är att få ut den information och det innehåll man vill och hur viktigt det är att betala arvoden som är vettiga och som till exempel följer Journalistförbundets rekommendationer”, säger Janne Wass.

Är det då rimligt att Svenskfinland har så många tidskrifter vars existens är beroende av frivilligarbete, engagemang och i många fall fondpengar?


”Det där kan diskuteras hur länge som helst och hänger ihop med frågan om finlandssvensk kultur överhuvudtaget ska upprätthållas. I slutändan handlar det om kulturers och språks existensberättigande”, säger Janne Wass.

”Ska vi ha kulturanalys och samhällsdebatt på svenska? Det stora antalet tidskrifter är inget självändamål men varje tidskrift betyder engagemang, meningsfullhet och gemenskap”, säger Mari Pennanen.