Journalisten

”Vi är nära bristningsgränsen” – anställda vid Svenska Yles webbdesk berättar om stress, konstant underbemanning och skuldbeläggande vid sjukanmälningar

”På webbdesken  har vi folk som är jätteviktiga för oss men som är på nollkontrakt eller korta kontrakt och inte vet hur deras anställning ser ut om någon månad. Inhopparna och visstidarna gör grovjobbet”, säger webbproducenten Niklas Evers.

På Svenska Yles webbdesk är det vanligt att arbetsturer är obemannade. Det är också vanligt att en timanställd som skulle jobba på webben, med kort varsel ombeds flytta till radio- eller tevenyheterna. Timanställda jobbar som om de vore anställda på heltid, men utan garantier om arbete än tre veckor i taget. För en del passar upplägget, andra undrar varför Svenska Yle inte kan anställa fler eftersom bristen på arbetskraft enligt dem är så uppenbar.

Anställda talar om en konstant underbemanning och arbetskraftsbrist. Svenska Yles direktör och ansvariga utgivare Johanna Törn-Mangs säger att ”läget är pressat” men att det beror på ”det exceptionella läget med en utdragen pandemi åtföljd av Ukrainakriget”.

Journalisten har talat med närmare tio personer som jobbar eller jobbat med nyheter på Svenska Yle. Största delen av de intervjuade arbetar som timanställda vid webbdesken men gör vid behov också radio- och tv-nyheter. Gemensamt för dem är att de upprepade gånger påtalat problem med underbemanning, otydligt ledarskap och dåligt bemötande, men upplever att problemen inte tagits på allvar. De vill vara anonyma på grund av rädsla för att det de säger kan påverka deras arbetssituation.

”Jag tittar hela tiden på andra jobbmöjligheter. Jag tycker jättemycket om mitt jobb och skulle allra helst göra det jag gör nu, men som jag blir behandlad här så motiverar det inte att stanna”, säger en av de intervjuade.

Hen säger att personalbristen gör att särskilt timanställda gör dubbeljobb och arbetar i långa sjok.

”Det är helt normalt för mig att jobba sju till åtta turer i rad för att sedan ha en dag ledigt och sedan jobba fem dagar igen. En gång jobbade jag elva dagar i ett sträck.”

Den intervjuade är uppgiven.

”Cheferna har absolut ingen lösning på vad man borde göra åt att de anställda vid webbdesken mår dåligt. Många upplever stress, utmattning och en känsla av att man är otillräcklig och inte kommer någonstans i arbetet.”


Arbetskraftsbristen vid Svenska Yles webbdesk har pågått en lång tid, även om läget emellanåt varit bättre. Det säger webbproducenten Niklas Evers. Till hans arbete hör bland annat att leda det dagliga arbetet, planera nyhetsinnehåll och utveckla Svenska Yles webbjournalistik.  Han har också personalansvar för åtta redaktörer, men personalansvaret omfattar inte ansvar för budget eller turlistor och turbyten.

”Vi är helt beroende av inhopparna och vikarierna. Till en viss del är de ryggraden i nyhetsverksamheten”, säger han.

Kollegan Sandra Anttila som också är webbproducent säger att anställda flexar oerhört mycket och att arbetet är påfrestande.

”Vid webbdesken jobbar många jätteduktiga journalister och jag tycker att det är synd att de inte får möjlighet att göra jobbet på bästa möjliga sätt då läget ofta är så pressat.”

Anttila säger att det är frustrerande att se att alla inte mår bra och att känna att hon inte kan hjälpa.

”Nu har vi kommit så nära bristningsgränsen att man måste göra något.”

Vad säger då webbproducenternas chef Petra Thilman om läget? Thilman är innehållschef med ansvar för nyheter på webben, men hon ger ingen intervju till Journalisten. Frågorna till henne, också de om hennes eget ansvar, besvaras senare i ett långt mejl av Johanna Törn-Mangs. Inte heller HR-partner  Linda Sandqvist ger en intervju. Hon skickar också vidare frågorna till Törn-Mangs.

Törn-Mangs använder själv inte ord som personalbrist eller underbemanning vid intervjun som görs i Böle i slutet av mars.

”Det är sant att läget är pressat och det är framför allt av två orsaker: den ena är den utdragna pandemin, den andra är såklart Ukrainakriget. Vi har haft en hård press på personalen.”

Törn-Mangs berättar att Svenska Yle under pandemin och krigsrapporteringen flyttat personal från andra avdelningar till nyhetsverksamheten och tagit in fler inhoppare och vikarier.

De anställda Journalisten talat med säger ändå att problemen med underbemanning pågått i nästan två år. Enligt Törn-Mangs har Svenska Yle under den här tiden ökat andelen fast anställda och dem med långa vikariat. Trots det är turer obesatta.

”Det som är jättesvårt … om man långsiktigt ska åtgärda någonting så lever vi på riktigt i ett exceptionellt läge”, säger hon.

Flera av dem som talat med Journalisten konstaterar att två år är en lång tid att leva i ett undantag. De påpekar att en stor del av de tillgängliga inhopparna redan är insatta på arbetslistorna i förväg och att det inte finns ”riktiga” inhoppare att ringa in då anställda blir sjuka. Johanna Törn-Mangs håller inte med.

”Det är svårt att säga om vi har tillräckligt med inhoppare. Jag tycker att vi ändrat på strukturen – det borde vara ett fungerande system.”

Och:

”Det är jättesvårt att säga vad som är den bästa balansen mellan rätt mängd inhoppare och rätt mängd fast anställda och hur vi får det hela att gå ihop eftersom vi lever i ett exceptionellt läge.”


Journalisten skrev om timanställdas och andra visstidsanställdas arbetsvillkor på Svenska Yle i en omfattande granskning 2020 (Journalisten 2/2020). Efter det inleddes en bred intern diskussion på Svenska Yle och förbättringar utlovades. Trots det vittnar timanställda i dag om samma problem som då:

”Det har blivit ännu konstigare. Vi har personalbrist men ändå får vi inte kontrakt. Det har lett till att jag inte vill ta emot tremånaderskontrakt eftersom det känns förnedrande. Kom till mig när ni har något ordentligt att erbjuda, säger jag”. 

En annan påtalar ett fenomen som även flera andra vittnat om: skuldbeläggande då man anmäler sig sjuk eller inte tar emot jobb på sin lediga dag.

”Det värsta är att bli pressad till att ta en arbetstur. ’Om du inte kommer så blir det tyst i radion’, sade en chef till mig.” 

Ytterligare en intervjuad säger:

”Jag ringde för att sjukanmäla mig och när personen svarade i telefon var det första hon sade: ’Inte ringer du väl för att sjukanmäla dig?’ Jag guilttrippades av chefen till att jobba eftersom ’ingen kunde jobba i stället för mig’.”

Svenska Yles förtroendeperson Markus Ekholm konstaterar att många av reformerna som infördes 2020 var problematiska.

”Arbetsgivaren skapade i något skede en hittepå-regel att timanställda inte skulle ha fler arbetsturer per vecka än tre – för att undvika att behöva anställa fler. De har brutit mot den regeln konstant. Det är ändå inte alltid negativt för inhopparna som ofta vill ha mycket jobb.”

Många problem har åtgärdats, men, säger Ekholm:  

”Den utdragna coronakrisen och kriget sätter hårt tryck på både arbetstagarna och arbetsgivaren. Det finns problem som vi håller på att syna.”

Finns det ett förtroendeproblem mot ledningen?

”Det där vill jag inte kommentera.”

Hur har facket tagit tag i problemen?

”Facket har försökt åtgärda problem som vi känner till och som går att åtgärda. Vi försöker hela tiden. En del av fackets makt är att så många som möjligt borde vara organiserade och så många som möjligt borde vara med om den här kampen. Där har vi en utmaning med nya medarbetare för alla är inte med i facket.”

Johanna Törn-Mangs.

Johanna Törn-Mangs säger att anställda självklart ska kunna tacka nej till turer och att de får vara sjuka utan att behöva komma på jobb.

”En del av de här sakerna som du nämnde har kommit till ledningens kännedom och då har vi rett ut dem. Det är klart att det är meningen att vi ska behandla våra inhoppare väl och att vi ska alltid ska ha en vänlig och saklig ton men alla gör vi misstag. Ibland har det varit missförstånd, ibland dålig kommunikation och då är det bara att medge och att göra bättre nästa gång.”

Flera av de intervjuade har lyft fram att chefer föreslagit lösningar som står i strid med kollektivavtalet. Hur tänker du om det?

”Självklart borde vi alla känna till kollektivavtalet väl men vi är alla människor. Vi gör misstag. Och det är klart, det här samma pressade läge som belastar vår personal så belastar ju också cheferna.”

I intervjuerna lyfter flera fram att Svenska Yle går miste om begåvade människor som inte orkar med tillvaron som visstidsanställd.

Johanna Törn-Mangs, hur ser du att Svenska Yle ska bli eller förbli en attraktiv arbetsgivare?

”Vi har ju inte  på det stora hela haft svårt att locka arbetskraft. Vi hade just våra sommarjobb ute och vi fick över 200 ansökningar – vi upplevs som en attraktiv arbetsplats och ansvarsfull arbetsgivare.”

Törn-Mangs säger att bolaget genom regelbundna personalenkäter också frågar om hur de anställda trivs.

”Den stora bilden är att folk trivs på Svenska Yle, uppskattar sina kolleger och tycker om sina arbetsuppgifter. Det betyder inte att det inte finns problem.”

I personalenkäten från slutet av 2021, Yle Pulssi Q4, går det att läsa att personer som jobbar med deskfunktioner (bland annat webben) ger betydligt sämre vitsord än andra anställda när det gäller trivsel, motivation och ork. Anställda vid Svenska Yle ger bland annat sämre vitsord än övriga kolleger på frågorna: min arbetsmotivation är för tillfället god, jag har tydliga målsättningar i mitt jobb och jag upplever regelbundet att jag lyckas på jobbet. 

”Vi är medvetna om att läget är pressat just nu framför allt för dem som jobbar inom nyheterna och de jobb som ska göras på plats till exempel i studior och vid desken. Svenska Yle har ett brett bevakningsansvar men en klart mindre organisation än på finskt håll.”

Törn-Mangs säger att Svenska Yle ska fortsätta vara en attraktiv arbetsgivare genom att fortsätter jobba som förut:

”Att satsa på chefernas utbildning och satsa på trivsel i andra former.”

Finns det andra sätt ni kan locka, eller hålla fast vid duktiga journalister?

”Jag tänker att så klart är det jättetråkigt  om en uppskattad och bra medarbetare lämnar oss men vi har ju inte ett problem med hög omsättning på Svenska Yle. Det är helt naturligt att folk vill röra på sig. Jag förstår att folk vill ha nya utmaningar och jobba någon annanstans emellanåt.”

Under arbetet med artikeln vittnar flera anställda om att Svenska Yle nu vidtagit åtgärder för att förbättra situationen särskilt på webbdesken. Journalisten följer upp frågan senare.

Svenska Yles personal i siffror (år 2021)

415, sammanlagda antalet årsverken på Svenska Yle (2019, 412)

325, antalet årsverken för tillsvidareanställda (2019, 312).

33, antalet årsverken för vikarier för tillsvidareanställda (2019, 43).

28, antalet årsverken för övriga visstidsanställda med månadsavtal (2019, 23).

29, antalet årsverken för timanställda och frilansare som jobbar enligt Yhtyneet-avtalet (2019, 34)

20–25 antalet timanställda som jobbar mer eller mindre regelbundet vid Svenska Yle i Böle (cirka 30 personer 2019).

Röster om att jobba på Svenska Yle

Journalisten har intervjuat anställda med erfarenhet av att jobba på Svenska Yles webbdesk. Här beskriver de sina erfarenheter och känslor:

 

”Jag hörde förra veckan flera människor säga att de inte trivs på jobbet och mycket handlar om att vi är för få. Det sägs hela tiden att det är tillfälligt och att folk är sjuka. Men det har varit så här sedan 2019. Det har varit lite bättre tider och lite sämre tider. Det är jobbigt att höra att det är tillfälligt för det blir inte bättre.”

 

”I och med att Svenska Yle är en liten organisation så känns det som om det går dåligt för dig om du bränner alla broar. Miljön är ganska toxisk. Jag är inte rädd för att säga mina åsikter men jag orkar inte vara ansiktet utåt och vill därför vara anonym.”

 

”Först säger man att det är skriande brist på inhoppare och när man kommer på plats så är det knappt att de vet att man finns på listan. Eller så får man sitt uppdrag först vid klockan 10.30 eller 11 eftersom cheferna haft möten före det (arbetsturen har börjat kl. 9).

Jag hinner oftast bara göra radio, inte webb, och sitter ofta övertid utan att komma överens om det. Det är lätt att känna att man själv är långsam eller inproduktiv och känner skam. Det hänger ihop med att jag i början av dagen frågat vad som förväntas. Ofta är svaret ’radio, men också webb om du hinner’. Det här får mig att känna mig konstant otillräcklig om jag inte hinner med båda. Borde inte sådana här saker vara tydligt uttalade, så att man inte känner en konstant kapplöpning gentemot innehållets kvalitet?”

 

”Yngre journalister och personer med bred kompetens flyttas runt i större utsträckning än andra då människor är sjuka. I dag sände jag till exempel radio från en helt ny studio utan någon utbildning i hur den fungerar. Det känns som om de som planerar turlistor inte har någon aning om vad vi sysslar med, och hur arbetet ser ut i praktiken.”

 

”Det värsta är att man blir pressad att komma på jobb. ’Om du inte kommer så blir det tyst i radion.’ Det är ju inte mitt problem men det är ett tecken på att vi är för få.

Man måste vara jättenoga med att få extra ersättning vid turbyten eller andra ändringar. Ingen annan har koll eller bryr sig. En del timanställda har ingen aning om vilka tillägg de har rätt till eftersom ingen berättar det.

De som gör turlistorna har sagt att det finns 80 procents jobb men inga kontrakt.”

 

”Jag tycker att det är ganska jobbigt nu. Jag tycker jättemycket om mina kolleger men det är oerhört tärande. Jag mår hela tiden ganska dåligt psykiskt på grund av jobbigt. Dels handlar det om arbetstiderna, dels känner att man aldrig att man gör sitt jobb tillräckligt bra. Man förväntas alltid ställa upp och göra jättemycket men får aldrig något tillbaka.”

 

”Min önskan till våra chefer är att alla skulle få kontrakt som jobbar så gott som heltid och som vill ha det. Det värsta just nu är att man aldrig är ledig. Jag har haft högst två veckor semester under hela mitt vuxna liv. Jag skulle önska att de skulle ta in riktiga sommarjobbare som skulle styra upp sommaren.

Jag önskar att det skulle bli mer jämlikt.

Det är lite svårt att se en framtid på Yle. Om de inte velat satsa på mig hittills så ser jag inte att de vill göra det i framtiden. Samtidigt tycker jag det är motstridiga budskap. I alla feedbacksamtal så får jag  bara positiv respons.”