Journalisten

Henrik Dettmann är kritisk mot sportmedier men använder dem gärna som plattform. ”Journalister är som tränare – vi har aldrig fel.”

Basketlandslagets huvudtränare Henrik Dettmann har gjort sig känd som en person med starka åsikter, inte minst när det gäller journalisternas och mediernas sportbevakning. Reportrar som ställt spekulativa frågor på hans presskonferenser har genom åren fått raka besked. Mot mediehus har han riktat kritik för bland annat ytlighet och kortsiktighet.

”Generellt har nog journalistiken blivit bättre under de senaste decennierna, men journalister är som tränare – vi har aldrig fel”, ler Dettmann.

Vi träffas dagen efter att han lett sin vargflock till en stark hemmaseger mot Kroatien, en europeisk stornation inom grenen. Det var en spännande VM-kvalmatch som avgjordes i sista minuten på hemmaplan i Esbo. Alla ingredienser fanns för en massiv hyllning i medierna, men ändå kom rapporteringen långt ner i nyhetsprioriteringen i landets största medier, däribland Yle.

”Såg du Sportrutan [Urheiluruutu] igår? De började med att visa tio minuter skidåkning och sedan delades andra halvan av andra grenar. Den sportbevakning som Yle satsar på gör de vanligtvis bra, men jag tycker att Yle med sin idrottsbevakning kunde bli bättre på att utvidga landets idrottskultur.”


Dettmann har sedan 2004 delat med sig av sina åsikter som kolumnist, först på Veikkaaja, därefter på Urheilusanomat, Urheilulehti, på Yles webb och sedan 2021 på HS Visio. Dessutom är han återkommande paneldeltagare i programmet Urheiluhullut på Yles Radio Suomi. Han använder gärna Yle som plattform, men har också kritiska åsikter om hur Yle sköter sitt uppdrag.

”Det största problemet med Yle är att bolaget spelar med andra regler än de andra på marknaden. Kanske det inte går att ändra på den dynamiken, eftersom Finland är en liten marknad i den stora globala underhållningsindustrin, men som offentligt finansierat bolag borde de inte springa i exakt samma klickflöde som alla andra.”

Han efterlyser en starkare journalistisk integritet från Yle när det gäller sändningsavtal och bevakning av sport.

”Faktum är att de bugar sig minst lika djupt som sina konkurrenter mot kapitalet och situationen är knappast lätt att hantera för en enskild journalist med sund självkritik.”

Jag är privilegierad som fått det medieutrymme som kolumnerna erbjuder.

Henrik Dettmann, huvudtränare för Finlands herrbasketlandslag

Konkret syns detta, enligt Dettmann, bland annat genom att de grenar som Yle skaffat sig sändningsrättigheterna för får oproportionellt stort utrymme i public service-bolagets utbud.

”De pumpar ut ett fåtal grenar, vilket är förståeligt ur ett ekonomiskt perspektiv, men det blir problematiskt om man ser på det ur etiskt och journalistiskt perspektiv”, säger Dettmann.

Under hans tid som basketlandslagets tränare har nya sportsliga resultat uppnåtts och uppmärksamheten för grenen ökat. Intresset kan ändå inte jämföras med den mediebevakning som han levt med som tränare i Tyskland, Frankrike och Turkiet.

”Ju äldre kultur desto bättre journalistik, är min erfarenhet. Vi är ett skogsfolk som nog ännu får jobba hårt för att komma ikapp Tyskland och andra gamla kulturländer, men visst finns det också många mycket duktiga journalister i Finland och redaktionerna leds i allmänhet på ett respektfullt sätt.”

Att medier hyllar i medgång och sågar i motgång är ett faktum som han accepterat i sin roll som ansvarig tränare. Han följer själv inte all rapporteringen om basketlandslaget, men blir informerad om det väsentliga av kollegor om vad som skrivs.

”Om någon inom truppen blir illa behandlad i medierna är det mitt jobb att försvara personen i fråga. Jag har själv alltid fått den respekt jag förtjänat av journalister. Det hör till i idrotten att man får stryk även i pressen när man förlorar på plan och det måste man kunna ta.”


Dettmann följer dagligen med nyhetsförmedlingen i de stora riksmedierna, i första hand aktualiteter och samhällsdiskussionen i stort. När det gäller sociala medier har han en tydlig personlig strategi – han använder dem inte alls.

”Mitt temperament skulle inte klara av det. Twitter verkar lite roligt, men Facebook är bara löjligt. Ännu värre är kanalerna som matar folks narcissism. Det är synd att dagens samhälle mäter framgång i hur många klick man får, även om jag förstår att det är lockande för individen.”

I stället uttrycker han sina längre resonemang i kolumner och dessutom har han medverkat i två böcker, utkomna 2015 och 2021.

”Jag är privilegierad som fått det medieutrymme som kolumnerna erbjuder. De har varit mina sociala medier, där jag har fått säga det jag själv tycker att är viktigt.”

Hans absoluta hjärtefråga är att få samhällets makthavare att inse riskerna med att barn och ungdomar blir allt mer passiva.

”Den av mina kolumner som väckt mest uppmärksamhet handlade just om att samhället borde se till att barn och ungdomar får handledda fysiska aktiviteter på eftermiddagarna, när skoldagen är slut. Den fick över 40 000 delningar på Facebook.”

Nej, han har inte Facebook, men han har fått det berättat.

Enligt Dettmann är motion grunden för välmående hela livet. Samhället och skolan borde se till att barn och ungdomar lär sig och förstår hur viktigt detta är för dem själva.

”Det här är ett problem som måste lösas, hellre nu än nästa år. Kostnaderna beräknas ligga mellan tre och sju miljarder euro årligen så det borde intressera alla, oberoende av partitillhörighet.”

Henrik Dettmann, 63

Huvudtränare för herrbasketlandslaget, kommer att lämna över uppgiften till Lassi Tuovi sommaren 2022.

Har coachat på elitnivå sedan 1984, arbetat i fyra länder och bland annat tagit ett VM-brons som Tysklands landslagstränare.

Har gett ut böckerna Dettmann ja johtamisen taito, skriven av Saska Saarikoski (2015) och Kopautuksia (2021).