Bakom varje författare gömmer sig minst en hårt arbetande förlagsredaktör. I Finland finns i huvudsak två förlag som ger ut titlar på svenska — Schildts & Söderströms och Förlaget M. Tillsammans gav de två förlagen ut drygt 60 böcker 2020.
Det som däremot inte finns på svenska i Finland är en utbildning för förlagsredaktörer.
”Förlagsarbete intresserar ganska många. Drömmen skulle kanske vara att det fanns en kurshelhet inom en annan utbildning, på journalistlinjen på Soc&kom eller på någon utbildning i litteraturvetenskap”, säger Schildts & Söderströms litterära chef Anna Friman.
Det finns inte många jobb för förlagsredaktörer på svenska i Finland, men i de jobben som finns krävs specifik kunskap om just finlandssvensk litteratur.
”När vi söker förlagsredaktörer får vi ansökningar från Sverige, från människor som gått en utbildning och har stark kompetens. Det enda skälet att inte ta in dem är egentligen att man behöver bottna i finlandssvensk litteratur. Den kulturella bakgrunden är viktig här”, säger Friman.
Man behöver bottna i finlandssvensk litteratur, den kulturella bakgrunden är viktig.
Anna Friman, Schildts & Söderströms litterära chef
Annakaisa Suni bytte nyligen ut karriären som nyhetsjournalist och nyhetschef på Hufvudstadsbladet mot att frilansa både som förlagsredaktör och journalist. Nu frilansar hon för det svenska förlaget Ordfront. Som redaktör för böcker jobbar Suni med författare som ett slags projektledare för deras bok. Hon läser, bedömer och korrekturläser.
Suni kände för några år sedan att hon ville få möjligheten att sjunka in i längre projekt. Hon flyttade till Svalbard för ett år och studerade kreativt skrivande på distans. Sedan sökte hon sig till Stockholms universitet för att studera förlagsredaktörskap.
”Eftersom jag inte pluggat litteraturvetenskap var det viktigt för mitt självförtroende. Jag känner att jag har mer rätt att jobba som förlagsredaktör när jag gått en utbildning”, säger Suni.
Att komma in i förlagsbranschen kan vara svårt utan kontakter, men genom den svenska utbildningen känner Suni att hon fick en nyckel till branschen. Människor från förlagsvärlden besökte skolan och det ordnades arbetspraktik. Efter sin utbildning har Suni jobbat främst i Sverige.
”När man ändå jobbar på svenska är marknaden större här, allt är större. Jag tror inte jag hade gått en utbildning i Finland även om det funnits.”
Det positiva med en utbildning som förbereder en för ett specifikt yrke är enligt Suni att man har arbetsprover att visa då man ska ut i arbetslivet. I Sverige innebär förlagsutbildningen en slags kvalitetsstämpel och den uppskattas hos förlagen.
”Samtidigt är det alltid svårt att anställa folk direkt från universitetet. Även om man gått en journalistutbildning är det ingen garanti på att man blir bra på sitt jobb. Men om man tagit sig igenom en utbildning visar man att man är motiverad.”
Finländska Daniela Lillhannus är doktorand vid litteraturvetenskapliga institutionen vid Uppsala universitet och har tidigare praktiserat på Förlaget M. Lillhannus känner att hennes utbildning inom litteraturvetenskap fungerade som en bra grund för att jobba på förlag. Praktiken var också en del av kandidatprogrammet vid universitetet.
”Förlagsvärlden är en av många vägar man kan ta efter att ha studerat litteraturvetenskap”, säger Lillhannus.
Behovet av en utbildning för förlagsredaktörer i Finland ser hon från några olika synvinklar.
”Jag är skeptisk till hur en sådan skulle fungera i anslutning till litteraturvetenskap. Det har varit diskussion kring finansiering av ämnet i Helsingfors och nedskärningar i Åbo, så ämnet är under tryck från många håll.”
Lillhannus tycker att en utbildning inom litteraturvetenskapen är tillräcklig för att jobba på förlag. I kulturvärlden är det vanligt att ha en humanistisk utbildning snarare än en strikt yrkesförberedande utbildning i branschen man jobbar inom.
”Jag tror inte att det lönar sig att flytta resurser till att utbilda människor till att jobba på ett specifikt ställe. Om det skulle finnas en utbildningsdel som handlar om förlag borde pengarna komma någon annanstans ifrån.”
Schildts & Söderströms Anna Friman ställer sig också tveksam till huruvida det skulle vara rätt att utbilda människor till ett yrke där det så sällan finns lediga jobb. Få har möjlighet att på heltid jobba som förlagsredaktör på svenska i Finland.
”Vi skulle ju vara glada om det fanns utbildade kunniga människor vi kan samarbeta med på frilansbasis. Men det är så sällan det lediganslås sådana här jobb, så jag vet inte om det är etiskt med en hel utbildning.”
Om drömmarna drar en mot förlagsbranschen väljer många att gå frilansvägen. Annakaisa Suni trivs med att ha ena foten i journalistiken och den andra i förlagsvärlden och har haft stor nytta av sin journalistbakgrund i förläggarjobbet.
”I min roll som journalist är det jag som skriver. Att vara redaktör handlar om att möjliggöra för andra, det är författaren som gör det enorma jobbet. Det är en annan roll, det handlar inte om mig.”
Förlagsredaktör i Svenskfinland
Förlaget M och Schildts & Söderströms har vardera två svenskspråkiga förläggare anställda på heltid.
Sets har dessutom en skild barn- och ungdomsboksredaktör och flera läromedelsredaktörer. Förlaget M har förutom sina förläggare två redaktörer.
Dessutom jobbar redaktörer vid SLS och vid mindre förlag som Litorale.
Redaktörerna har många olika utbildningar som bakgrund: bl.a. nordisk litteratur, svensk litteratur, pedagogik, historia, scenkonst och dokumentärt berättande.
Uusimmassa lehdessä
- Paikallismedia kytkee ihmiset yhteisöönsä. Alajärvelle muuttanut Jukka Vuorio huomasi tarttuvansa pikkukunnan uutisiin sitä painokkaammin, mitä synkemmältä maailma muussa mediassa näyttää.
- Yleisön luottamus täytyy ansaita yhä uudelleen
- Journalistin ohjeiden uudistusehdotukseen paljon kommentteja – ”On jätettävä tilaa myös journalismin houkuttelevuudelle”
- Palkaton sairauspäivä huolettaa – liitto ei hyväksy ehdotusta, jos sitä esitetään neuvotteluissa
