På förmiddagen vandrar Nadde Baarman och Tony Pohjolainen in i garderoben. Det är inget litet förråd i utkanten av Yles ägor i Böle utan ett professionellt skött, stort lagerhus med kläder, kostymer och knasiga hattar från olika årtionden. Det är här Yleiterna hämtar plagg som behövs för tv-nyheter, inslag och serier.
Baarman och Pohjolainen ska berätta att finländarna köper mycket kläder och att en stor del av dem slängs i soporna. Doften av gamla plagg, jeans, coctailklänninngar, en astronautdräkt och hockeytröjor fastnar inte på bild, men det blir så att säga bra tv i teatergarderoben.
Projektledare Pohjolainen och redaktör Baarman gör Hajbo Nyheter, en svenskspråkig nyhetssändning som publiceras alla vardagar i Arenan och snart även i tv-kanalen Yle Fem. Hajbo görs främst för 10 – 13-åringar, en målgrupp som många mediehus siktat in sig på.
Se videon: Vi använder ett klädesplagg ungefär 8 gånger, sen köper vi nytt
Tony Pohjolainen håller i mobiltelefonen och Nadde Baarman syns på bild. Reportaget avslutas på eftermiddagen med ett besök till en närbelägen klädinsamling.
”Tanken är att avrunda alla inslag med en positiv knorr”, säger Tony Pohjolainen.
En dag i veckan kommer ett längre inslag. Då är det Vasaredaktören Sandra Strömvall som tar i ett aktuellt ämne. Första veckan i september handlade det om cancelkulturen som skapar drama på Youtube. Också Hans Lundqvist gör dokumentärer med nyhetsvinkel för barn.
Tidigare var det en person på Svenska Yle som heltid gjorde nyheter för barn.
”Det finns inget ämne som är för svårt för oss. Utmaningen, och det roliga, är att klura ut hur vi ska berätta och hur det ska se ut på bild. Barnen är smarta”, säger Pohjolainen.
Skattefinansierade Yle har en lång tradition att falla tillbaka på. I det stora huset finns många journalister med erfarenhet som Hajbo kan nyttja. Yle har också kontakter till andra nordiska public service-bolag och deras undersökningar om tittare och lyssnare.
Sanomats Lasten uutiset startade 2016. Sedan augusti 2020 finns en egen papperstidning. Nya tidningen hade redan innan lanseringen 10 000 prenumeranter i 260 kommuner.
Första numret av HBL Junior fanns i tusentals brevinkast första veckan i september. Papperstidningens fyra första nummer delas ut i 21 000 hem i Svenskfinland.
Nya tidningen förväntas i framtiden gå runt i huvudsak med prenumerationsavgifter. KSF Media vill inte svara på Journalistens frågor om den ekonomiska målsättningen – hur många prenumerationer behövs för att HBL Junior ska bära sig?
Mediebolagets egen andel är en affärshemlighet, men HBL Junior får skjuts av fem finlandssvenska fonder. Kulturfonden, Brita Maria Renlunds Minne sr, Konstsamfundet, Stiftelsen Tre smeder och Svenska folkskolans vänner satsar 40 000 euro vardera.
Maria Saaristo doktorerade i slutet av augusti. Hon har också skrivit en roman och arbetat med journalistik på Västra Nyland och Svensk Presstjänst. Nu är hon producent för HBL Junior. Saaristos arbete började när coronapandemin nästan helt tömde redaktionen på bollplank och annat stöd.
”Det är ändå otroligt fint att vara ute med ett första nummer. Innehållet är redan bra. Utvecklingsarbetet fortsätter tillsammans med barnen. Nog ska vi hitta ett bra innehåll”, säger Saaristo.
HBL Junior återspeglar innehållet i modertidningen. Dessutom används frilansjournalister och Maria Saaristo skriver också själv. Barn och unga bidrar med recensioner och tips.
Dagen efter premiären recenseras HBL Junior i Ny Tid. Chefredaktör Janne Wass undrar var nyheterna blev. ”Alltså det som barn och unga enligt undersökningar är intresserade av.”
På Facebook skriver en medarbetare vid KSF Media om researchen som gjorts i huset och som HBL:s ledning enligt hen inte tagit till sig: De i ledningen ”var rädda för att det blir för dyrt med aktuell rapportering”, och de hade en ”starkt förutfattad bild av ett roligt månadsmagasin för barn” som ”byggde på egna observationer hemifrån.”
”Vi gjorde olika slags undersökningar, inte bara några intervjuer. Analysen bygger på ett omfattande material”, skriver HBL Juniors ansvarige utgivare och HBL:s chefredaktör Susanna Landor i sitt svar.
HBL Junior skulle ursprungligen utkomma en gång i månaden. Nu är takten varannan vecka. Helt dagsaktuell kan tidningen knappast bli.
”Vi har frågat flera skolor och bett om respons. Mera följer”, säger Maria Saaristo.
Artikeln har 24.9 kl 10.40 uppdaterats med uppgifter om HS Lasten uutisets prenumeranter och länk till artikeln i Suomen Lehdistö.
Läs mera om nyheter för barn och unga: Nyhetsmedier som lägereldar – ”Vi konsumerar nyheter på var sitt håll, inte tillsammans. Vägledning behövs”, skriver Dan Lolax.
Nyheterna är inte gratis
KSF Medias HBL Junior är en papperstidning som utkommer varannan vecka. En årsprenumeration kostar 120 euro.
HS papperstidning Lasten uutiset utkommer varje vecka. En årsprenumeration kostar 150 euro.
A-lehdets Apu Juniori är en papperstidning som utkommer varannan vecka. En årsprenumeration kostar 64 euro.
Skattefinansierade Yle gör dagligen nyheter och aktualiteter för barn och unga på finska och svenska.
Uusimmassa lehdessä
- Kohu arabiankielisistä uutisista kuumensi repivän Yle-rahoituskeskustelun. Uutisankkuri Esraa Ismaeel on seurannut keskustelua ihmeissään.
- Sinuhe Wallinheimo kiinnostui kaupallisen median ahdingosta ja hakeutui Ylen hallintoneuvoston johtoon. Läheiset välit Vesa-Pekka Kangaskorpeen ovat hänelle arka paikka.
- Kulttuurin leikkaukset hukkaavat ammattitaitoa peruuttamattomasti