Journalisten

Eftertraktat jobb – men många journaliststuderande fortsätter drömma om fast anställning i mediebranschen

Niklas Grönholm känner att han hittat rätt. Han är ursprungligen från Borgå men sedan drygt tre år tillbaka bosatt i Vasa, där han studerar statsvetenskap med masskommunikation som biämne vid Åbo Akademi.

”Det var under mitt sista år i gymnasiet som jag upptäckte att den här utbildningen fanns. Jag har länge varit intresserad av politik och samhälle, men ville inte studera på en renodlad journalistutbildning. Statskunskap med masskommunikation som biämne lät som en perfekt kombination för mig”, säger Niklas Grönholm.

Han läser nu på sitt fjärde år och parallellt med att han skriver sin kandidatavhandling gör han regelbundna inhopp på Svenska Yle Österbottens redaktion i Vasa.

”Dialekterna på landsbygden och bland äldre här i trakterna är inte längre något problem för mig, mitt öra har vant sig och de förstår ju mig.”

Utbildningen har överträffat hans förväntningar.

”Den känns väldigt modern, grupperna är små och det finns ett nära samarbete med redaktionerna i Vasa, främst Vasabladet och Svenska Yle. Vi har fått pröva på att arbeta med tidning, radio och tv och vi är den första årgången som lärt oss arbeta enligt principen webben först.”

Intresset för journalistyrket bland unga sjönk kraftigt under åren när tidningshusen tappade intäkter och samarbetsförhandlingar var vardag. Nu när flera mediebolag igen börjar visa plusresultat växer också intresset för journalistyrket.

”Stämningen är annorlunda nu. Det finns jobb för oss och det finns en framtidstro på journalistiken som yrke”, säger Grönholm.

Han konstaterar att jobb kan se olika ut, att en fast anställning inte är sannolik, men inte heller det yttersta målet.

”De flesta har accepterat att man måste vara flexibel, man får hoppa in, kanske få ett halvårskontrakt, men en fast anställning är inget man drömmer om. Det finns så mycket intressant att pröva på och man vill inte binda sig till en och samma arbetsplats. Därför är det jättepopulärt att bli frilans”, förklarar Grönholm.

 

Att intresset för journalistutbildning nu igen ökar bekräftas både av Henrika Zilliacus-Tikkanen på Svenska social&kommunalhögskolan i Helsingfors och av Klas Backholm på ÅA i Vasa.

”Intresset för journalistiken låg i en svacka, men nu håller det på att vända. Mediehusens positiva utveckling har smittat av sig på journaliststuderande som håller på att hitta en plats i det nya medielandskapet”, säger Backholm.

”Vår reform för tre år sedan har gjort att fler får chansen att läsa en grundkurs i journalistik under sitt första år. Av 110 studenter i kandidatprogrammet för samhällsvetenskap väljer ett femtiotal grundkursen i journalistik och tio till tolv per årgång går hela vägen och läser en journalistutbildning som motsvarar det som tidigare kallades journalistlinjen”, berättar Zilliacus-Tikkanen.

De flesta av de som studerat journalistik får jobb på redaktioner direkt efter examen.

”Många vill jobba som journalister, men efter några år när de fått pröva på skiftesarbete och jämfört löner väljer en del att gå över till kommunikatörsjobb”, säger Zilliacus-Tikkanen.

”Mediebranschen försöker hålla kvar dem, men efter fyra till fem år finns det en viss andel som väljer att söka sig bort från journalistiken. En del väljer att arbeta med något som de studerat som huvudämne”, säger Backholm.

På redaktionerna i Svenskfinland och på Åland finns det ett behov av nya journalister.

”Vi söker just nu en webbredaktör på heltid och annonserade tidigare i år ut en reportertjänst, så visst behöver vi nya journalister”, säger Sandra Widing, redaktionschef på Ålandstidningen.

”Webben har gjort att vi numera har fler skiften att fylla än vi hade tidigare. Vi har ett stort behov av inhoppare, men har ofta svårt att hitta nya, förutom de som studerar masskommunikation på ÅA”, säger Nina Dahlbäck, biträdande chefredaktör på HSS Media och ansvarig utgivare för Vasabladet.

 

På orter där det inte finns journalistutbildningar är det ännu svårare att få inhoppare. Däremot lyckas de inför semestertider rekrytera vikarier och praktikanter.

”De som söker jobb här kommer vanligtvis från trakten, men studerar på annan ort. Det är tydligt att Böle drar mer än de regionala redaktionerna”, säger Patrik Rosström, regionchef på Svenska Yle Västnyland.

”Vårt läge i Åbo gör att vi har fått duktiga vikarier med ett intresse för journalistik men som studerat andra ämnen vid ÅA. Enligt min erfarenhet är det individens ambitioner och intresse för samhällsfrågor som avgör hur bra man lyckas som journalist, inte nödvändigtvis vilket ämne man studerar”, säger Pia Heikkilä, nyhetschef på Åbo Underrättelser.

På redaktionerna är uppfattningen att vikarier och praktikanter i regel har goda grunder för att bli journalister, men några saker väcker bekymmer.

”Av den respons som vi får från våra läsare är det bristen på språkriktighet som toppar listan. Vi prioriterar personer som har ett gott språk, men det är ett faktum att språkkänslan hos den unga generationen vacklar. Här kan journalistutbildningarna i Svenskfinland gärna fånga bollen och satsa mer på språket”, säger Dahlbäck.

”Vi är mycket medvetna om situationen och det är ett globalt fenomen att unga i dag lever i en mer visuell och mångspråkig miljö, på bekostnad av språkkänslan. Det går inte att ge dem en stark språkkänsla, inte ens med våra kurser i mediespråk. Vårt allmänna råd är att de ska läsa mer litteratur”, säger Zilliacus-Tikkanen.

På redaktionerna får man ofta påminna vikarier om att de i första hand förväntas producera nyheter, inte featurematerial.

”Det finns många som vill göra featurematerial, men vi är mycket tydliga med att de också måste kunna grunderna i nyhetsjournalistik. De får lära sig hur man gör en nyhetstext och det är också bra att kunna för de som ska bli informatörer”, säger Backholm.