Reporter med stort R

Stig Häggblom, en av portalfigurerna inom finländsk sportjournalistik, avled den 17 augusti i Helsingfors. Han var född i Kotka 5. 7. 1926 och 88 år vid sitt frånfälle.

Han började medarbeta i Hufvudstadsbladet 1947 och blev tidningens sportchef 1953, en position han innehade ända till 1980 med bland annat över 5 000 krönikor som resultat. Han hade kontakter ända upp till president Urho Kekkonen och var livet igenom reporter med stort R. Reporter var det finaste man kunde bli, betonade han.

Som sportjournalist hade han nytta av sina aktiva år på löparbanan – han var olympisk reserv i London 1948 – och kunde senare bygga vidare på en rik livserfarenhet, allt från krigsveteranskapet bland Lagus pansarpojkar till olika yrkesroller. Han var även en av dem som i radio fick äran att referera marskalk Mannerheims begravning i februari 1951.

Tidigt skrev han böcker. Hbl:s årliga idrottsbok var en bestseller på både svenska och finska och den spännande minnesboken Paavo Nurmi, Viljo Heino och Urho Kekkonen kom 1999. De tjugotalet olympiska spel han rapporterade ifrån, med början 1952 i Oslo, avsatte även litterära spår. Med kolumner medverkade han länge i Vasabladet och emigranttidningen Raivaaja.

Tiden räckte även till för fackliga engagemang såväl nationellt som internationellt, bland annat fem år på sextiotalet som ordförande för Finlands sportjournalister och nio år som viceordförande i AIPS. Han belönades med Pro Urheilu-medaljen 2006.

De österbottniska kontakterna odlade han ända till sina sista år. Det han som aktiv journalist hade grundlagt redan vid femtio- och sextiotalens Gamlakarlebyspel på skidor och olika SFI-mästerskap var ett arvegods han förde vidare. Därför var han välkänd och hade läsare och vänner i mängd i Österbotten.

Skribenten är Stig Häggbloms vän och kollega i Korsholm.